Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfversikt af likbränningsreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentligt förbättrade materiella villkoren, som därigenom
bereddes, höjde sig mänskligheten äfven i andligt
hänseende. Tanken sökte bortom den sinliga världens
företeelser en allfader, som uppehöll det hela, och såsom en
symbol af hans makt och hans kärlek blef den allt
lifgifvande solen föremål för dyrkan. Det låg ock nära
tillhands för det folk, som lärt sig att med eldens tillhjälp
skilja metallerna från den medföljande slaggen, att i elden
se en renhetens symbol, som äfven ägde förmågan att
befria själen från all jordens synd och smitta. Uti
himmelens blixt nedsteg människosjälen till jorden, och efter
slutad jordevandring steg den genom eldens flammor från
det brinnande bålet åter upp till sitt urhem. Likbränningen
kom härigenom att stå i det närmaste samband med
själfva religionen hos de folk, som voro bärare af
bronsålderns kultur, och den följde troget med på dennas
utbredning öfver Europa, om ock graffynden gifva vid
handen, att den därvid måtte hafva mött betydande
motstånd, enär "brännåldern" hann till vår aflägsna Nord
först flera århundraden sedan bronsåldern där gjort sitt
inträde.
Men om också likbränningen ingick i de ariska
folkens religionsåskådning och om den äfven var högt
uppburen af de skönhetsälskande grekerna och det praktiska
romarfolket, så blef den dock aldrig det allmänt härskande
grafskicket i vår världsdel. Den öfvades mångenstädes
ej mera allmänt än såsom en särskild hedersbevisning
mot den döde, och ofta tillstaddes detta grafskick icke
åt kvinnor, barn, trälar och brottslingar. Förnämsta
orsaken till denna begränsning är helt säkert att söka i
det rent praktiska skälet, att en stor mängd bränsle
erfordrades för ett liks brännande på öppet bål, och denna
omständighet torde äfven hafva varit den mest
bestämmande orsaken till att likbränningen på många trakter
upphörde, långt innan kristendomens utbredande därtill
gaf en särskild anledning.
Då kristendomen började utbreda sig uti de gamla
kulturländerna omkring Medelhafvet, begagnades
därstädes jämte jordbegrafning och likbränning äfven andra
grafskick, såsom balsamering samt insättande af liken uti
klippgrafvar eller uti katakomber. De två sistnämda
valdes med förkärlek af dem, som väntade Kristi snara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
