Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Likbränningens företräden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhället afröjer begrafningsplatserna och deras innehåll,
när de behöfvas för andra ändamål; likmaskar, råttor och
andra djur söka där sin föda och det vackra talet om
graffriden är endast en del utaf den väfnad af lögner,
som hvilar öfver och vanhelgar vårt sista hvilorum. De,
som hafva råd och lust att skydda sina efterlämnade
kroppar från profanering genom att i likhet med
forntidens egypter och nutidens regentfamiljer vidtaga
utomordentliga åtgärder härför, de böra eftersinna huru det
gick med konungagrafvarna i S:t Denis under den första
franska revolutionens dagar och hurusom Egyptens
mumier blefvo använda såsom bränsle och till fabriksändamål,
till dess kuriositetsinträsset höjde deras pris och gjorde dem
till en eftersökt vara såsom utställningsföremål i nutidens
muséer.
Likbränningen har fått sina flesta anhängare i följd
af de stora fördelar den erbjuder i sanitärt hänseende.
Man har nogsamt lärt känna att vid kropparnas
förruttnelse många särdeles hälsofientliga produkter bildas, hvilka
på oberäkneliga vägar kunna skada de lefvande, och att
särskilt då, när dödsorsaken varit någon af de mera
smittosamma sjukdomarna, smittan kan sprida sig genom
bakterier ännu efter många års förlopp. Det är sannt att
den fara, som härigenom hotar de lefvande, af en och
annan blifvit öfverdrifven och att den högst väsentligt
kan förminskas i de jämförelsevis få trakter, där lämplig
jordmån finnes för anläggning af begrafningsplatser; men
att häraf såsom mången gjort, hämta skäl för motarbetande
af likbränningen, kan ej anses vara rätt, då
jordbegrafningens sanitära vådor aldrig kunna till någon större del
aflägsnas, utan snarare hafva benägenhet att tilltaga i
den mån befolkningen i en trakt ökas.
Mången har också önskat ändring i grafskicket på
grund af en ingalunda oberättigad farhåga att blifva
lefvande begrafven; andra på grund af det ur
nationalekonomisk synpunkt betänkliga uti att till
begrafningsplatser använda så stora viddar af för andra ändamål
behöflig mark, och åter andra på den grund att de i
införande af likbränning se en möjlighet att väsentligt
minska omkostnaderna vid det nuvarande grafskicket,
utan att därigenom borttaga hvad som i detsamma är
vackert och tilltalande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
