Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Invändningar mot likbränningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvinnande små i jämförelse med dem som äro inbegripna i
kretsloppet och dem som finnas magasinerade i jorden och i
hafven, utan äfven att i naturen fortfarande med
elektricitetens tillhjälp kväfveföreningar i afsevärd mängd nybildas
af luftens fria kväfve. Helt nyligen har därjämte den
äfven för andra frågor än denna särdeles viktiga
iakttagelsen blifvit till fullo bevisad, att det fria kväfvet
under medvärkan af vissa slags bakterier upptages af de
s. k. baljväxterna direkt ur luften och öfverföres i
proteinämnen, som sedan tjäna öfriga organiska varelser till
näring.
Nyssnämda meningsutbyte ledde till ett närmare
uppmärksammande af att genom jordbegrafning ett annat
viktigt näringsmedel för djur- och växtvärlden, nämligen
fosforsyran, oupphörligen undandrogs från naturens
hushållsplan och att just därigenom fordom fruktbara länder,
såsom exempelvis Sicilien, förlorat en stor del af sin
bördighet. Det lider intet tvifvel, att i detta hänseende
jordbegrafningen skadat mänskligheten vida mer än
likbränningen, men numera har äfven den frågan ingen
betydelse, sedan vetenskapen lärt oss huru förlusten af
fosforsyran i jorden skalf på billigt sätt kunna ersättas.
Bland öfriga mindre viktiga anmärkningar mot
likbränningen anser jag mig nu endast böra nämna att det
sagts, att genom den skulle viktiga marterialier
undandragas forskarna i komparativ antropologi, hvilka i forntidens
grafvar funnit de värdefullaste och i många fall de enda
upplysningar om länge sedan bortgångna släkten. Det
släkte, som nu lefver, torde dock hafva på så många vis
lämnat meddelanden om sig till en eftervärld, att den
som i en långt aflägsen framtid skall skrifva dess historia,
väl icke skall hafva någon ny upplysning att hämta ur
våra grafvar.
Alltså återstår ej mera något skäl för bibehållandet
i våra grafskick af det från barbariets tid kvarblifna
förruttnandet. Bort därföre med detsamma! Det enda
berättigande som det ännu har kvar är det föråldrades rätt
att endast helt varsamt ersättas med ett bepröfvat bättre.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
