- Project Runeberg -  Liljecronas hem /
34

(1911) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Snövit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om något så upprörande. Ack, att se en kvinnfolksmänniska
så illa tilltygad! Kläderna hängde våta och leriga omkring
henne. Håret hade glidit undan kammen och föll i stripor
neråt ryggen. Men allra mest förfärligt var det, att hon var
blodig både i ansiktet och på händerna.

Långe-Bengt och Vetterpojkarna vände sig bort och
spottade tre gånger, som hade de mött ett troll, och det var
visst inte långtifrån, att söta far hade gjort sammaledes.

Men i detsamma tyckte sig fröken Snövit känna igen den
som kom, och hon skyndade sig att viska till söta far, att
detta måste vara jungfrun, som skötte hushållet åt grevinnan
på Borg.

Söta far gav henne rätt i detta och gick fram till jungfrun
och frågade vad som hade hänt, eftersom hon kom gående
åt hans håll så tidigt på dagen. Och då var hon så konfys,
att hon inte kände igen honom. Hon bara ropade, att hon
inte kunde stå ut med grevinnan och att hon skulle till
prästgården för att få hjälp.

De tog henne med sig hem, och om en stund blev hon så
pass redig, att hon kunde tala om vad som hade hänt henne.
Hon hade blivit hetsad och plågad av grevinnan, tills hon
inte hade kunnat stå ut längre, och klockan två på natten
hade hon rymt från Borg. Och hade varit så förvirrad, att
hon inte hade tänkt på vart hon skulle vända sig, förrän
hon redan stod på vägen. Hade då funderat ut att gå till
prästgården, eftersom hon hade hört, att där skulle finnas
barmhärtigt folk. Men stackarn hade tagit genvägen över
ängarna, inte kunnat gå över spången, utan ramlat i bäcken,
stött sig i pannan och fått kläderna förstörda. Hon hade
sedan blivit så yr av detta, att hon inte hade kunnat hitta
rätt, utan hela morgonen vadat fram och tillbaka i gräs och
säd.

Nu bad hon så vackert, att hon skulle få stanna i
prästgården, tills hon hade fått torka sina kläder och fått tvätta
av sig blodet och fått tänka över en smula vart hon vidare
skulle bege sig.

Naturligt, att hon det skulle få. Ack, jag undrar om någon
skulle ha kunnat avvisa en så nödställd människa!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:21:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/liljecrona/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free