- Project Runeberg -  Liljecronas hem /
35

(1911) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Snövit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men vad fröken Snövit och söta far var över sig givna för
grevinnan! Så vacker och glad, som hon var, och så skulle
hon vara så grym mot dem, som hon hade under sig! Det
var inte heller första gången, som de hörde sådant om henne.
Vad vill jag säga? Jo, att det var väl för grevinnan, att
hon inte råkade ut för fröken Snövit den dagen. Hon hade
velat fråga henne om hon inte skämdes. Den här jungfrun —
ja, vad ska jag nu kalla henne?

— Du kan ju kalla henne Vabitz, föreslog prostinnan.

— Jo, denna jungfru Vabitz var ju en så välrenommerad
och utmärkt person, grevinnan borde ha vetat bättre än att
skrämma henne rent från vettet.

Men se nu, att redan samma dag lyckades fröken Snövit
tänka ut något, som gjorde henne mycket nöjd. Hon skulle
be jungfru Vabitz, att hon stannade i prästgården och skötte
hushållet åt söta far, medan mormor och hon for bort på
badresan. Om det kunde ordnas så, då visste hon, att allt
skulle gå lika bra och ordentligt, som om hon själv vore
hemma.

— Men kära hjärtandes, sa fostersystern, var det du?
Jag menar: var det fröken Snövit?

— Ja visst, det var hon själv och ingen annan, och hon
var så glad, att hon hade gjort ett så gott påhitt. Hon frågade
genast jungfrun om hon ville stanna hos dem, och jungfrun
krusade inte, utan svarade, att hon skulle göra henne den
tjänsten att stanna. Men hon ville säga ifrån med detsamma,
att om hon fick plats på ett herrskapsställe, flyttade hon
genast. Hon var en fattig människa, och hon måste i första
rummet tänka på sig själv.

Men den, som var svår att övertala, det var söta far.
Skulle han ha jungfrun gående där i hela sex veckor och
vara tvungen att sitta till bords med henne?

Du kan inte tänka dig hur svårt det var hela tiden, innan
fröken Snövit och hennes mormor kom åstad. Det ville rakt
inte gå ihop med söta far och jungfru Vabitz. Söta far ville
ju gyckla och retas med alla människor, men jungfrun var
sträng och allvarlig och tänkte bara på att bevara sin
värdighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:21:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/liljecrona/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free