Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Snövit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att söta mor var särdeles mån om söta far och så
uppmärksam mot honom, att han knappt tordes röra sig. Men
ack, vad söta far var ängslig att säga nej, när söta mor ville
något!
Det märktes alla dar, men aldrig så mycket, som då söta
mor fick lov att ställa till med brännvinsbränning. Alla sa,
att om det inte hade varit hon, som hade bett om det, så hade
aldrig söta far tillåtit något sådant, för det hade alltid varit
honom emot. Kom någon förr i världen fram med det
förslaget, svarade han helt tvärt, att i en prästgård skulle man
baka bröd och koka välling av säden och inte använda den
till den där olycksdrycken, som bara var till folks fördärv.
Söta far sa precis detsamma till söta mor, men hon lät
inte avskräcka sig. Hon svarade, att om söta far ville
avskaffa allt brännvinsdrickande i sitt hem, så vore hon visst
med om detta, men när det ändå skulle finnas brännvin
i huset, både för att bjuda främmande och till tjänstfolket,
så tyckte hon, att de kunde likaså gärna laga till det själva.
Det blev bara halv kostnad, om man brände det hemma,
sa söta mor, och hon kältade så länge, tills söta far lät
henne få sin vilja.
Till den första bränningen lånade söta mor en
brännvinspanna med hatt och rör från en granngård, och så snart som
den var kommen, tog hon till med arbetet. Och söta mor
skötte det med allra största omsorg. Hon lät inte bryggerskan
ha någon ro under mäskningen och jäsningen, och hela tiden,
som destilleringen pågick, stöd söta mor med i brygghuset.
Ingen människa kunde lägga söta mor till last, att hon
sparade sig.
Söta far däremot satt inne på sin kammare, alltmedan
bränningen varade, och gjorde inte en enda gång söta mor
den äran att titta in genom brygghusdörrn och be att få
smaka på brygden.
Söta mor förstod nog, att han ännu var emot saken, och
hon visste, att om någon av gårdsfolket skulle dricka sig
oredig, komme söta far genast att ta sig anledning att
förbjuda hela hanteringen. Söta mor var därför mycket noga
med att ingen av dem, som hjälpte henne, skulle få för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
