Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Snövit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så snart som söta mor var färdig att sälja, skyndade alla
människor fram och frågade vad hon ville ha för sina
äpplen. Men då begärde söta mor så mycket för dem, att
folk häpnade och inte ville köpa.
Verkeligen fick inte söta mor sitta där med sin grannlåt
och se på hur marknadsfolket gjorde sina inköp hos hennes
grannar. Men söta mor gav inte vika och satte inte ner sina
priser med en enda styver. Hon begärde jämnt dubbelt så
mycket för sina äpplen som någon annan. Hon trodde väl,
att hon skulle få sälja längre fram på dagen, då de
främmande hade blivit av med all sin frukt.
Kanske att söta mor också räknade med något annat. Söta
mor visste nog hur mycket brännvin som brukade drickas
på Broby marknad och att efter klockan tolv på dagen
fanns där väl knappt en nykter man. Söta mor tänkte
kanske, att bondfolket inte skulle hålla så noga på pengarna
fram på eftermiddagen.
Det såg också ut, som om söta mor skulle få rätt. Ju
längre det led, ju mer folk samlades det framför hennes
disk. Det var för det första alla smågossar och småjäntor,
som fanns på marknan. De stod där med fingrarna i munnen
och såg så längtansfullt på äpplena, att man kunde bli rörd.
Dessa hade förstås ingenting att köpa för, men det var också
stort folk, som stod där och hängde och inte kunde ta sina
ögon från frukten.
Alltjämt kom en och annan fram och frågade efter priset.
Men söta mor höll i sig och begärde lika mycket som på
morron. Inte ville hon slå ner nu, då alla äpplen var
bortsålda hos de andra. Nu trodde hon så visst, att hennes tur
skulle komma.
Söta mor såg hur det lyste av äppletrånad i alla ansikten,
och hon tänkte vart ögonblick: ”Snart blir det dem
övermäktigt. Det behövs bara, att någon börjar.”
Men det dröjde och dröjde, och till sist trodde nog söta
mor, att hon skulle få resa hem med alla sina äpplen osålda.
Då ville söta mor göra ett sista försök, och hon skickade
sin piga för att hämta fröken Snövit, som gick borta mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
