Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finnprästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— De hade ju också rätt, förstås. Inte kunde pastorn
bli — — —
Han avbröt henne. Nu nästan sprang han över golvet och
tryckte de knutna nävarna mot pannan i ett slags sorglustig
förtvivlan. Det var ju dessa välsignade finnbönderna! Visste
mor Margreta vad de hade tagit sig till? När de hade fått
höra, att han kunde komma att flytta, hade de fällt timmer i
skogen och kört fram till prästgården för att bygga ett nytt
boställe. Hans lön hade de inte ökat på, men de gjorde på
annat sätt. En dag låg en ny älghud i hans släde, en annan
gång fann han en smörbytta utanför sin dörr. De sa just
ingenting, när han råkade dem, men då han stod i
predikstoln, hade de blickarna fästade på honom, både stora och
små, och han förstod, att de tänkte, varenda en: ”Inte kan
du vilja överge oss? Då hade det varit bättre, att du aldrig
hade kommit.”
Så att nu visste han äntligen, att de ville ha honom kvar.
Han kom fram till moster, satte sig bredvid henne och tog
hennes hårda, arbetsbrutna hand i sin.
— Tänk, mor Margreta, sa han så vackert och innerligt,
att både moster och Maja Lisa fick tårar i ögona, om någon
skulle komma till er och säga, att ni fick flytta till ett stort
herrskapsställe på det villkoret, att ni skulle lämna den här
gården och allt, som ni här har ställt med i hela ert liv!
Hur skulle ni då göra?
Men vad moster hade ämnat svara, fick ingen veta, för
Maja Lisa kunde omöjligt hålla sig stilla längre. Hon rusade
fram till prästen med kinderna i brand och rösten darrande
av iver och utropade, att visst skulle han stanna i Finnerud.
Varför skulle han flytta till Sjöskoga? Där kunde de nog
bärga sig honom förutan. Han, som hade gjort så mycket
för finnbönderna, att han bara kunde tänka sig att flytta
ifrån dem!
Hon skulle ha hållit på länge ännu, om det inte hade
fallit sig så, att någon i detsamma hade tagit i dörrn. Då
kom hon av sig, och fastän det inte var söta mor, utan bara
en av pigorna, blev hon stående helt förvirrad och kunde
inte fortsätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
