Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vårkväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därutanför den stängda dörrn, kunde man ju inte låta bli
att undra hur detta hade gått till.
Söta mor liksom alla andra tänkte genast, att Vetter hade
varit framme. Men när hon hade granskat och sökt och
funnit, att det inte saknades så mycke som en brödbit, kunde
hon rakt inte förstå sig på denna tjuven.
Då söta far kom ut på sin morgonpromenad, mötte han
emellertid Vetter, och då fick han besked.
— Vetter, Vetter! sa söta far. Vad tar han sig till? Är
det han, som har varit i min matbod i natt?
Vetter såg helt förolämpad ut, då han svarade söta far:
— Pastorn kan hälsa till frua si och säga henne, att jag
aldrig stjäl hos grannfolk. Men inte ska ho tro, att det är
därför, att ho har så goa lås, att jag inte kan komma åt
vad jag vill.
Ack, ack! Om nu söta far hade varit som förr, så hade
han haft sitt nöje av detta i långan tid, men nu förargade
det honom. Söta far förstod, att historien skulle gå ut över
hela socknen och att alla skulle skratta åt söta mor och
kanske också åt honom själv.
Söta far hade inte svarat Vetter ett enda ord. Det kändes
visst så inom honom, som om han vore besviken av alla och
inte mer hade några vänner bland sina församlingsbor. Söta
far tyckte, att det var så gott, att han gav sig av från
Svartsjö.
När han kom tillbaka till gården, sa han till söta mor,
att han ville fara till Karlstad nästa dag för att ta reda på
hur det stod till med Sjöskoga.
Söta far hade rest och kommit tillbaka, och verkeligen
hade det inte sett ut, som om söta mor skulle få rätt, för
han hade vid hemkomsten varit ganska uppkryad. Han hade
varit både i Karlstad och i Stockholm och fått goda löften.
Det var intet tvivel om att han skulle komma bort från
Svartsjö.
En märklig nyhet hade söta far fått höra under sin resa,
och det var, att pastor Liljecrona i Finnerud hade gift sig
under våren. Det skulle vara med någon sämre person, inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
