Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av sporrar sträckte Forrest ut sig på golvet och
dog.
Lute kröp fram under pianot och dansade
tillsammans med Rita och Ernestine en extemporerad
harpydans omkring odjuret.
Men Forrest satte sig upp och protesterade. Han
gjorde sig också skyldig till en hemlig och menande
blinkning till Lute.
»Hjälten!» ropade han. »Glöm inte honom.
Bekransa honom med blommor.»
Och Bert bekransades med blommor ur vaserna,
som stått där sedan i går. Då en knippa blöta
tulpaner, kastade av Lutes starka arm, träffade honom
på halsen nedanför örat så att det sade skvapp, tog
han till flykten. Den larmande förföljelsen ekade i
hallen och dog bort i trappan ner till herrarnas
rökrum. Forrest reste sig och gick småskrattande och
med klingande sporrar genom Stora huset.
Han gick över två gårdar prydda med tidiga
bladväxter och blommor och kom till sin flygel, ännu
flämtande efter leken, och fann sin sekreterare
väntande på honom i kontoret.
»God morgon, mr Blake», hälsade han. »Beklagar
att jag kommer för sent.» Han såg på sitt armbandsur.
»Men bara fyra minuter. Jag kunde inte komma förr.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
