Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nåja, jag erkänner», svarade Lute och vägde
försiktigt orden, »att det inte helt och hållet var min idé.»
Nu kom Ernestine och sade till Graham:
»Vi vänta på er. Vi ha dragit, och ni och jag ska
spela ihop. Förresten ser Paula sömnig ut. Säg
godnatt nu och låt henne gå.»
— — —
Paula hade brutit upp klockan tio. Icke förr än
klockan ett slutade bridgen. Med armen helt
broderligt om Ernestines liv sade Dick godnatt till Graham,
där en av de många vägarna ledde till vakttornet,
och fortfor att följa sin vackra svägerska till hennes
dörr.
»Låt mig ge dig ett råd, Ernestine», sade han då
de skulle skiljas; hans grå ögon sågo muntert rätt
in i hennes, men hans röst var tillräckligt allvarsam
för att hon skulle vara beredd på en varning.
»Vad har jag nu gjort?» smålog hon med lekfullt
trots.
»Ingenting ... ännu. Men skena inte i väg, då
skaffar du dig bara en hjärtesorg. Du är bara en liten
flickunge än, aderton år, och en förbannat söt liten
flickunge till på köpet. Tillräckligt för att nästan
vilken man som helst skall lägga märke till dig. Men
Evan Graham är inte vilken man som helst ...»
»Å, jag kan sköta mig själv», avbröt hon i ett
plötsligt anfall av trots.
»Men hör ändå på mig. Det kommer en tid för
en flicka, då kärleksbiet börjar surra ganska högt i
hennes lilla huvud. Då får hon inte begå något
missgrepp och börja älska orätt man. Du har inte blivit
kär i Evan Graham än, och allt vad du har att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
