Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kopparnitar, Terrence dansar en grekisk dans med
sin epikureiska anarkism, Hancock viftar med den
Bergson’ska metafysikens skimrande slöja, Leo
knäfaller högtidligt för Skönhetens altare och Dar Hyal
jonglerar med sin dekadansteori utan annan effekt
än att ni alla applådera honom för hans skicklighet.
Ni förstå mig? Resultatet blir att det inte är något
fast i något mänskligt omdöme. Ingenting är rätt.
Ingenting är orätt. Man färdas utan kompass, roder
och sjökort på ett hav av Idéer. Skall jag göra detta?
Skall jag låta bli detta? Är det orätt? Ligger det
någon dygd i detta? Mrs Mendelhall har sitt
ögonblickliga svar på alla sådana frågor. Men ha
filosoferna det ?»
Paula skakade på huvudet.
»Nej. Allt vad de ha är idéer. De börja
genast tala om dem och tala, tala, tala och med ali sin
lärdom komma de inte till något resultat. Och jag är
precis i samma fördömelse. Jag hör på och hör på
och talar och talar, liksom jag talar nu, men kommer
inte till någon övertygelse. Det finns intet sätt att
prova . . .»
»Jo visst», sade Dick. »Sanningens urgamla, eviga
prov: duger det i praktiken?»
»Nu kommer du med din mest älskade kopparnit»,
smålog Paula. »Och Dar Hyal skulle med några
armrörelser och ordsvängningar bevisa att alla
kopparnitar äro illusioner, och Terrence att
kopparni-tarna äro tarvliga betydelselösa och i bästa fall
oväsentliga ting; och Hancock att Bergsons himmel över
våra huvuden är späckad med kopparnitar, förutom
att de äro mycket överlägsna dina, och Leo att det bara
2 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
