Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett tjog år för sina Shirehästar och en tabell över
Mountain Lacls och Fotheringtonprinsessans avkomma.
Då Oh My kom in med kaffe klockan sex höll
Dick på att avsluta sin plan för risodlingen. Oh My
serverade kaffet på skrivbordet och ändrade icke en
min, ej ens sedan han kastat en blick ut i sovloggian,
där bädden var orörd — och Dick beundrade i tysthet
hans självbehärskning.
Halv sju ringde telefonen och han hörde Hennessys
trötta röst: »Jag visste att ni skulle vara uppstigen
och gärna höra att Aldén Bessie har gått igenom.
Men det såg illa ut.»
Då Dick hade rakat sig såg han på duschen,
tvekade ett ögonblick, men fick ett hårdnackat uttryck
i sitt ansikte. »Nej, tusan heller», tänkte han, »det
är bara att spilla tiden.» Men han bytte om skor,
tog på sig ett par med högre skaft, mera lämpliga
för jaktens strapatser.
Han satt åter vid sitt skrivbord och såg igenom
sina anteckningar för morgonarbetet, då Paula
inträdde. Hon ropade ej sitt: »God morgon, glada
gosse», utan kom ända fram till honom innan hon
hälsade honom med ett vekt:
»Ollonplanterare. Outtröttliga Rödsky.»
Han lade märke till de mörka ringarna under hennes
ögon, i det han steg upp utan att göra någon min
av att röra vid henne. Och hon gjorde heller ingen
invit.
»En vit natt?» frågade han och satte fram en stol.
»Ja, en vit natt», svarade hon. »Inte en sekunds
sömn, fastän jag gjorde sådana ansträngningar.»
Båda hade motvilja för att tala, och de labore-
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
