Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 5. En oväntad vändning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
—Det är er hela styrka, gnisslade grefven.
—Inga hianmärkningar! Skrif nu!
Och han började diktera:
— Jag är en usling . . .
Grefven for upp från stolen: men med järnhård liand tryckte
främlingen åter ned honom.
— Lyd! befalde han. Jag kommer inte att för er diktera
några sådana lögner, som ni för en stund sedan tvang er fru att
nedskrifva. Börja alltså!
—■ Ni är en djäfvul; jag gissar er afsikt. Men jag skrifver
inte förr, än ni sagt mig, om och huru ni tänker betjäna er af min
skrifvelse.
•— Inga motsägelser! Antingen skrifver ni, eller också kallar
jag upp poliserna och låter dem afföra er till häktet, såsom ni
förtjänat.
––- — Förskräckligt! stönade Adlérströifl, på hvars^änna.
ångestsvetten pärlade.
— Vill ni skrifva, eller . . .
— Ja, ja, jag vill — jag måste ju göra det.
Främlingen började diktera och såg, under det grefven
skref-öfver dennes axel för att öfvertyga sig om, att han verkligen skref
ordagrannt efter diktamen, hvilken lydde:
— Jag är en usling, en vällusting, en pultron, en
äktenskapsbrytare, en lönmördare. Sedan jag knappast åtta månader varit
gift med min lika sköna, som dygderika, milda och fogliga hustru,
hvilken som hemgift till mig hemförde en betydande förmögenhet,
till mig, som ingenting annat ägde än laster och gemena lidelser,
dref jag skamlösheten så långt, att jag med det skamlösaste
förräderi lönade hennes omisstänksamhet, hennes uppoffrande kärlek och
trohet. Endast med hyckleri och bedrägeri hade jag fängslat henne
vid mig, och nu underhöll jag i enlighet med min gemena
karaktär bakom min intet ondt anande makas rygg ett brottsligt
förhållande med skådespelerskan, fröken’ Anna Neuman. Denna ville
promt bli min maka, och hon hotade att för alltid vända sig bort
från mig, om jag icke snart uppfyllde hennes önskan. Jag sade
henne, att jag ej kunde gifta mig med henne, så länge Lilly funnes
i lifvet. Då hviskade hon i mitt öra det förfärliga rådet, att jag
skulle förgifta min präktiga hustru. Hon fotfor att bedja, hota och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
