Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 7. Hycklaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Vid klangen af denna röst for grefvinnan liksom elektriserad
upp i bädden.
I bedjande ton utropade hon:
— O, det är inte alls på det viset! Tänk inte vidare något
dåligt om min man! Han har visst inte velat tillfoga oig något
ondt, och jag är inte längre ond på honom.
Främlingen visste knappast, om han vågade tro sina egna
öron.
Nästan förebrående yttrade han nu:
— Men, fru grefvinna, om jag inte hörde allt för galet, så
ropade ni nyss åter igen på hjälp. Skonsamhet och hänsynsfullhet
från er sida gent emot en så förhärdad skurk, som er man är, ä’
då sannerligen inte alls på sin plats.
— För Guds skull, inte så, herre’ bad Lilly. Min man har
på intet vis förgått sig mot mig.
Hon t este sig fort upp i sittande ställning i bädden och sträckte
liksom besvärjande sina hopknäpta händer emot sin obekante
beskyddare.
Därvid fortfor hon hastigt: —
— Min man i ar inte alls tillfogat mig något ondt. Skona
honom! Jag ber er så innerligt bevekande därom. Undvik hvarje
ord, hvarmed ni skulle kunna förolämpa och såra honom!
Främlingen stod där några ögonblick mållös
Grefven däremot reste sig hastigt upp ur sin knäböjande
ställning och jublade.
— Tack, tusen tack, min dyra hustru! Hvilken skatt äger
jag icke i dig!
Han närmade sig.
Men främlingen hejdade honom tvärt med den barska
befallningen :
— Tillbaka! Rör er inte ur fläcken, herr grefve! Om ni
inte tiger, tills er fru nöjaktigt besvarat min fråga och jag blifvit
lugnad, så vet ni, hvad som kommer att hända Ni vet hvad ni
har att rätta er efter. Var alltså tyst och lugn så länge!
Efter dessa i strängt befallande ton uttalade ord vände sig
främlingen åter igen på mildt och vänligt sätt till Lilly.
— Nådigaste fru grefvinna, sade han, vare det fjärran från
mig att göra något, som strider mot er egen vilja; men ni inser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
