Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 15. Hos eremiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
lämna mig sanningsenliga uppgifter rörande mitt barn. Men säg
mig nu också, hvar min lilla dotter bifinner sig, och om jag får
hoppas, att ni vill vara mig behjälplig att återfå henne!
— Naturligtvis, fru grefvinna, är jag med glädje beredd att
göra allt, hvad i min förmåga står, för att ni skall återfå er röfvade
älskling.
— Men, herr doktor, hvarför tillät ni min man begå detta
himmelskriande brott1? Och hvarför skrämde ni mig så rysligt
genom att lägga ett främmande barns lik i mina armar och påstå, att
det vore mitt eget dödfödda barn?
— I det fallet är jag verkligen skyldig er en förklaring, fru
grefvinna. Men jag förutskickar, att det, som ni kommer att få
höra, är af en mycket uppskakande natur. I fall ni icke skulle
känna er nog stark nu, så skulle jag vilja råda er, och det i ert
eget intresse, att först något senare, i morgon eller så, mottaga
denna min förklaring.
— Nej, nej, invände Lilly. Nu — nu strax måste jag ha full
visshet.
— Nåväl, er önskan är min befallning, fru grefvinna. Så hör
då, att er man ville förleda mig till att döda ert barn vid födelsen!
Jag vägrade bestämdt att göra det; men eftersom grefven
ovilkorligen ville ha barnet röjdt ur vägen och jag befarade, att han
sedermera kunde låta döda den värnlösa varelsen, väckte jag törslag om
att understicka ett annat barn och att lämna bort ert barn till
personer, på hvilkas tystlåtenhet man kunde lita. Jag fann det alldeles
nödvändigt att förhålla mig så, att grefven måste tro, att jag var
hans medbrottsling. Af detta skäl måste jag också, hur svårt det
än var, gent emot er spela min rol så, som ni ännu minnes. Det
är emellertid jag, som räddat ert barn ur mördarhänder och genom
en klok list bevarat dess lif. Om ni nu betänker hvad jag gjort
för ert bar"? och att jag äfven bevarat ert eget lif, så inser ni nog,
hvilken förtjänst jag här vid lag inlagt.
— Låt det vara? Lämna det å sido! inföll grefvinnan
afvisande. Jag vill ej undersöka, om er förtjänst om mig faktiskt är
så stor, som ni påstår. För närvarande har jag blott en tanke, en
önskan, ett intresse, det nämligen att få veta, hvar mitt barn
befinner sig, och om ni är villig och i stånd att genast eller åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
