Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 20. Barnarofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
att snart gifta sig. Han skulle, så snart tjänsten tilläte det, komma
och be om din tillåtelse till förlofning och giftermål med mig. Ger
du ditt ja-ord, så är det i och med det samma sörjdt för barnet,
ty då kommer det aldrig i främmande händer. Korteligen, John
har i allt visat sig så ädelmodig, att säkerligen inte heller du skall
vägra honom ditt erkännande.
Torparen nickade med tankfull min.
— Och sedan har väl John ofta varit här i mitt hus?
frågade han.
— Visst inte. Bara en enda gång var han här och gjorde
sig underrättad om barnets befinnande, men han stannade då inte
i fem minuter en gång.
— Och du har inte heller träffat och talat med honom utomhus?
-— Visst inte, far. Du vet ju, att mor behöfver min vård, och
se’n jag nu också fått barnet att sörja för, kan jag omöjligen komma
ifrån en stund, om jag än aldrig så gärna ville.
— Så mycket bättre. Följ mitt råd, kära barn, och undvik
för framtiden allt umgänge med den karlen, ty jag kan omöjligen
tänka mig, att du verkligen skulle kunna ha honom riktigt kär.
Thoras ögon fylldes med tårar.
— Far, sade hon ängsligt i bedjande ton, säg mig, hvad har
du emot John? Jag skulle narras, om jag sade, att jag inte älskar
honom.
Torparen funderade några ögonblick; därpå vände han sig till
de båda fruntimren med orden:
— Vet ni hvad? Jo, den där historien om barnet förefaller
mig tämligen misstänkt och otrolig. Jag är rädd för, att det ligger
någonting där bakom.
— Hvad då, käre far? frågade flickan i bestört ton.
— Ja, om jag det visste ändå! Jag kan endast säga er så
mycket, som att jag inte på vilkor kan med John. Den karlen är
mig i högsta grad osympatisk.
— Min snälla gubbe, det är bara en förutfattad mening, inföll
torparhustrun.
— Nej, nej, att John är en skälm, det vet jag nog, och att
han är i tjänst hos grefve Adlerström, det är så att säga ett bevis
på, att han inte är så värst noga i fråga om heder och rätt.
Ordspråket säger ju: "Sådan herre, sådan dräng." Vore John en ärlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
