- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
281

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 23. Häktad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

— Där ha vi det; nu har ni själf förrådt er, jublade drängarna.
Nu bär det i väg till länsmannen, och se’n får nog Mattsson snart
klart för sig hvad det kostar att icke endast skjuta älgar utan äfven
människor.

— Hvad säger ni? frågade den tilltalade bleknande. Har
någon människa blifvit skjuten?

— Det vet ni så väl själf, Mattsson. Ni har ju hotat att en
gång ge Moberg betalt för gammal ost. Det har ni gjort under den
gångna natten. Lyckligtvis slapp dock Moberg undan med lifvet.

— Och det skulle jag ha gjort? utbrast Mattsson i verkligt
vredesmod.

— Det blir det vi få se. Ni är häktad.

— Häktad! skrek hustru Mattsson och vred i förtviflan sina
händer.

— Ack, pappa är ju så snäll. Låt honom vara! bad flickan.

Men fjärdingsmannen lade med drängarnas tillhjälp handklof-

var på den misstänkte.

— Vill ni nu erkänna, hvar ni gömt bössan? sporde den förre.

— Sök den sjä!f! ljöd det trotsiga svaret. Jag har ingen

bössa.

— Då ge vi oss i väg, sade fjärdingsmannen och drog den
häktade med sig till dörren.

— Först vill jag ta afsked af min hustru och ännu en gång
se mina barn, förklarade Mattsson.

— Det blir ingenting utaf. Det är alldeles r.og, om ni säger
adjö, ty något hemligt samtal, som ni antagligen åsyftar, kunna vi
icke tillåta.

Mattsson sköt helt enkelt fjärdingsmannen åt sidan och stod i
nästa ögonblick framför sin hustru.

— Kära Hanna, var inte ängslig! sade han med hög röst. Se
på mig, och du skall i mina ögon kunna läsa, att jag ej är någon
förbrytare. Jag svär, att jag ej krökt ett hår på Mobergs hufvud,
ännu mindre tillfogat honom något allvarsamt ondt. Jag hoppas
snart åter vara hos er. Hälsa barnen från mig! Skulle ni råka i
nöd, så gå till gästgifvarn; han är en snäll karl och skall nog
hjälpa er.

Därpå vände han sig till fjärdingsmannen och tillade:

— Se så, det var hela hemligheten, som jag ville anförtro min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free