- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
336

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 30. Räddaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

John kom i värsta fart sättande efter honom. Folke drog en
suck af lättnad.

— Räddade, hviskade han. Åtminstone tills vidare äro de
stackarna säkra för dessa uslingars ondska. O, så bra, att jag
fann på denna list för att leda skurkarna på villospår!

Fort och så ljudlöst som möjligt skyndade Folke tillbaka tillden
plats, där Lilly och Greta på hans inrådan stannatj kvar och gömt sig

Men hur förskräckt vardt han icke, när han kom dit och ej
fann dem där!

Han sökte rundt omkring.

— Fru grefvinna! Fru grefvinna! — Greta! Hvar ä’ ni?
ropade han.

Intet svar.

— Store Gud, förföljarna komma visst redan tillbaka! klagade
Folke strax därpå. O min Gud! Lilly, hvarför har du gjort mig
det, hvarför har du utan afsked skilts från mig, din allra trognaste
vän? Hvarför, ack, hvarför försmår du min hjälp, mitt bistånd?

Då närmade sig en person i språngmarsch. Folke trodde
icke annat, än att det var grefve Adlerström. Men strax därpå
utstötte han ett rop af glad öfverraskning.

— Greta! Är det ni? Hvar — hvar är fru grefvinnan?
utbrast han, så snart han kände igen kammarjungfrun.

— Jag hade tappat väskan med fru grefvinnans smycken,
och vi ha varit och letat efter den, svarade flickan.

— Grefvinnan . . . Greta, hvar är fru grefvinnan? föll Folke
kammarjungfrun hastigt i talet.

— Kom; jag för er till henne. Jag har just kommit för att
hämta er.

Folke andades strax lättare.

Fort följde han efter flickan Ändtligen var han befriad från
sin ångest.

— Tack, hjärtligt tack, Folke! ropade Lilly emot honom.
Ni har räddat mig och de mina, mitt barn och min trogna,
systerliga väninna Greta.

— Det gifve Gud, Lilly, svarade den unge mannen gladt.
Men låtom oss skynda vidare, ty ännu äro vi icke alldeles säkra
för våra förföljare. Kom; så snart vi komma till en gård, skall
jag där hyra en vagn. Vi fara in till staden, där ni hos er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free