Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 31. Smärtsam öfverraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
— Sedan, sedan, käre vän.
— Vill ni inte säga mig det?
— Jo, för all del.
— Då ber jag er verkligen, att ni . . .
— Nej, nej, inte nu, herr Wallmark. Tänk på ert
förehafvande! Ni har brådtom, det har jag också, följaktligen ha vi inte
nu tid att berätta historier.
— Det har ni visserligen rätt i; men hvarför gör ni mig då
först så nyfiken, om ni sedan icke vill tillfredsställa denna min
nyfikenhet ?
— En man får aldrig vara nyfiken, utan städse endast handla
i öfverensstämmelse med plikten.
— Ni är verkligen en högst egendomlig man, herr Tschang.
och ju längre jag umgås med er, desto hemlighetsfullare och
gåtfullare synes mig er person.
— Nå, det betyder ju ingenting, skrattade Tschang.
Hufvudsaken är och förblir, att ni skänkt mig ert förtroende, och att det
är min ifrigaste sträfvan att söka rättfärdiga detta ert förtroende
genom det, som jag gör för er och edra vänner. Vi träffas
alltså åter.
Han räckte Folke handen.
— Vill ni verkligen icke för mig yppa nyheten, icke er.s
antydningsvis? frågade Folke.
— Gå, käre vän! Kanske har Hildur Liljefeldt också redan
hört nyheten. Ni har då god tid att tala med henne därom på
vägen ut till Mattssons. Jag kan eller vill nu icke yppa något af
det skäl, att jag först måste vänta och se, om nyheten verkligen
äger någon grund.
Med detta otillfredsställande besked måste Folke med eller
mot sin vilja fortsätta sin väg.
Snart var han i staden, och här begaf han sig direkt till
hofrättsrådel Liljefeldts bostad. Genast blef han mottagen af Hildur
och hennes far.
— Ni kommer för att hämta mig? frågade Hildur, ännu innan
Folke sagt sitt ärende.
Herr Wallmark såg förvånad på flickan.
— Vet ni redan, i hvad ärende jag kommit hit?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
