Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 31. Smärtsam öfverraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
— Jag kommer på uppdrag af herr Wallmark. Vill ni vara
god föra mig till hans skyddslingar? Jag önskar tala med den
ena damen.
— Ack, min Gud, hvarför gick herr Wallmark sin väg?
klagade kvinnan. Ni kommer för sent, herre: för sent, ty nu . . .
för en stund sedan hände det.
Tschang Yao såg på den ängsliga kvinnan med så forskande
blickar, som ville han utgrunda hennes hemligaste tankar.
— Hva’? Hvarför kommer jag för sent? Hvad har händt?
frågade han hastigt och med liflig sinnesrörelse.
— Jag^kunde inte kvarhålla dem? suckade kvinnan.
— Hvem kunde ni inte kvarhålla?
— Fruntimren.
— Hva’? Ni vill väl inte säga, att fruntimren . . .
— Ack, männen voro ju här.
— Hvilka män? För Guds skull tala — tala tydligare! ifrade
Tschang Yao och kramade ofrivilligt hårdt kvinnans arm. — .
Hvad hade då händt?
Vi försätta oss tillbaka i tiden till den stund, då herr
Wallmark alldeles nyss lämnat Mattssons stuga för att begifva sig till
staden.
Grefvinnan Lilly hade, sedan hon gifvit sitt barn di, insomnat.
Greta hade visserligen också gått till hvila, men hon kunde
icke somna, emedan hon var allt för upprörd och ängsligt bekymrad
för grefvinnans säkerhet.
Hon grubblade oaflåtligt på, hur hon skulle bära sig åt för
att kunna beskydda och rädda grefvinnan, ifall dennas samvetslöse
man skulle ha upptäckt flyktingarnas spår och komme för att begå
någon ny våldshandling.
Ack, hvad hon redan ångrade, att hon icke mera bestämdt
motsatt sig och förmått Folke att åtminstone till dagens inbrott
stanna kvar som Lillys beskyddare.
Eftersom hon i alla fall ej kunde få någon ro, steg hon upp
och gick tyst fram till fönstret.
Hon var så ängsligt rädd till mods, som vore någon ny
olycka omedelbart förestående. Till sist härdade hon icke ut längre
inne i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
