Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 33. Misstänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
— När blef det en förolämpning, att man utan anseende till
personen säger rena sanningen? utbrast hon. Ni ska’ inte
händelsevis tro, att jag är rädd. Hvad jag nu sagt er, det kommer jag att
oförskräckt upprepa för de herrar, som ovilkorligen vilja ha min
oskyldige man till lönmördare. Min man har blifvit oskyldigt häktad;
för mig skulle han ej ha förtegat något. Befinner han sig nu åter
på fri fot, så skall han nog söka och komma i tillfälle att med
bevis styrka sin oskuld.
Hastigt steg polismannen fram, grep hustru Mattsson hårdt i
armen och sade strängt:
— Nu tillstår ni ögonblickligen, hvar er man håller sig gömd;
ty edra ord och ert sätt och uppträdande bevisa, att flyktingen
redan varit här och talat med er.
— Det är ett fullkomligt misstag, fortfor kvinnan. Jag har
icke återsett, ännu mindre talat med min man, sedan han blef
häktad; vore det fallet, så hade jag inte heller alls någon anledning att
hemlighålla det. Och om jag visste, hvar min man funnes, så
talade jag naturligtvis inte om det för er, ty det vore då sannerligen
för mycket begärdt, om man fordrade, att hustrun äfven skulle
förråda sin egen man. Sök honom själf! Men jag kommer att dag
och natt be den käre Guden, att ni icke måtte finna honom, och
att han snart måtte lyckas bevisa sin oskuld.
Konstapeln släppte kvinnan. Med stora steg mätte han rummet.
Plötsligt stadnade han åter framtör hustru Mattsson. I verkligt
vredesmod tilltalade han henne med orden:
— Tillstår ni inte hvad ni har er bekant om er mans
vistelseort, så kommer jag att häkta er själf.
Hittills hade Tschang Yao tigande hört på.
Tämligen forskande hade han gifvit akt på hustru Mattsson,
liksom för att utgrunda, om hon ändå möjligen hade sig någonting
bekant om sin mans flykt.
Nu vände han sig till polismannen med orden:
— Min herre, jag kan så väl sätta mig in i er pinsamma
belägenhet. Ni har fått i uppdrag att spana efter och om möjligt åter
häkta flyktingen; men säkerligen är det er icke heller obekant, att
hans hustru är berättigad att vägra lämna er några upplysningar.
— Ja, det vet jag väl, men hvad jag är i stånd att taga
reda på ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
