Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 36. I fällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Hör ni, godt folk, vet ni händelsevis, om ett par fruntimmer
var här på Stensnäs för ett par timmar sedan eller ännu tidigare?
— Nej, herr grefve, vi h» inte sett till någon.
— Vet ni inte, om Berglind talat med ett par damer? Det
skulle ju också kunna hända, att de inte varit inne, utan att han
talat med dem någonstädes här i närheten.
— Därom ha vi oss ingenting bekant, herr grefve, svarade
den ene arbetaren. Men herr Berglind hade inte varii med sin fot
utom dörren, när de båda poliserna kommo hit, det vet jag med
säkerhet.
— Och de där båda fruntimren ha inte varit inne hos honom?
— Nej, herr grefve.
— Vet ni det alldeles säkert?
— Ja, med fullkomlig säkerhet, herr grefve. Jag var
sysselsatt i förstugan. Under den tiden var ingen främmande människa
inne hos herr Berglind.
Hur kärt det var grefven att höra det, det kunna vi ju mycket
lifligt föreställa oss. Nu höll han icke lär.gre arbetarna; tillbaka utan
sade i stället:
— Nå, så kom då! Jag följer med er. Hvart togo
polismännen vägen?
— De ämnade sig bort till stora dammen; ty de undrade, om
icke möjligen de förrymde brottslingarna redan begifvit sig dit igen.
Af en person hade de hört, att långe Masse talat om ett bra
gömställe vid dammen.
— Så, så.. Men hvad skulle väl de båda rymmarna ha haft
att söka här framme?
— Ack, herr grefve, det är väl inte svårt att gissa. Till en
fattig sates hem går ingen klok spetsbof för att stjäla, men här på
Stensnäs finns det ju mycket, som kan fresta ett par sådana där
gynnare. Antagligen ville de i första rummet komma åt edra kläder
för att kunna göra sig så mycket som möjligt oigenkänliga. Men
det är högst sannolikt, att de äfven velat komma åt pängar för att
få medel att sedan så fort som möjligt fly långt sin kos.
Allt detta var grefven mycket kärt att höra.
Men den fråga, som ännu brände honom, vågade han ej
uttala, ty hur skulle han väl vågat begå den oförsiktigheten att göra
arbetarna uppmärksamma på, att flyktingarna varit här i afsikt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
