Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 37. Ur regnet i takdroppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
ket listigare och slugare än ni och er betjänt tillsammans. Er fru
befann sig alldeles i närheten, nämligen i häktade Mattssons stuga.
Kramer visste det. Men eftersom han arbetade hand i hand med
er gode vän, doktor Brummer, berättade han för er, att er fru gått
till Stensnäs. Ni lät lura er. Kramer fick bra betalt för sin lögn,
och han skrattade efteråt rätt hjärtligt åt er enfald. Hans
skadeglädje varade dock icke länge. Greta, er frus kammarjungfru, hade
lyssnat och hört alltsammans. Doktor Brummer kom med Kramer
för att bortföra er fru tillika med kammarjungfrun. Men de kommo
för sent. Er fru, varnad af Greta, hade då för länge sedan afrest.
På inrådan af mig betalade Brummer tusen kronor i böter till en
mycket fattig, behöfvande kvinna, och Kramer följde genast detta
vackra exempel. Han fick inte länge glädja sig åt de pängar, som
han frånlistat er. Jag sände doktor Brummer och Kramer på en
liten tid som fångar till den där eremitens hem. Det gjorde jag,
bara för att de båda skurkarna icke skulle kunna sätta efter och
till äfventyrs upphinna er fru. Er själf, herr grefve, förvisar jag
härmed tillika med er tjänare John till er våning i staden, och det
för samma ändamåls skull. Jag vill icke, att er fru skall bli på
något vis störd eller antastad af er. Har ni förstått mig, eller önskar
ni, att jag ännu tydligare uttrycker min befallning?
Grefven hade, stel af förfäran, lyssnat till Tschangs ord. Icke
med ett ljud hade han afbrutit honom.
Nu hade han klart för sig, att Tschang visste mycket mera,
än han i sina allra värsta farhågor skulle kunnat drömma om.
Han insåg nu blott allt för väl det ändamålslösa i att för denne
man, som ju blef honom allt förfärligare, längre förneka fakta.
— Jag tänker inte lämna staden, sade han, fastän jag ej har
någon anledning att respektera edra befallningar eller att erkänna
er som min herre.
Då tog Tschang några steg baklänges.
Nästan samtidigt tog han ur fickan upp revolvern jämte den
skrifvelse, som han mottagit af Brummer.
— Jag skall för er uppläsa den värde doktorns
syndabekännelse, sade han. Men jag måste då allvarligen varna er för att
möjligen göra ett försök att frånrycka mig papperet, emedan jag i
så fall skulle se mig nödsakad att hänsynslöst göra bruk af mitt
skjutvapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
