Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 39. Nya afslöjanden - 40. Fångad i lögnens nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
välsignelse! Kom, kom, mina barn, på det att jag må tå lägga
mina händer på edra hufvuden och nedkalla himlens välsignelse
öfver ert hj ärteförbund!
Redan i nästa ögonblick knäböjde Borin och Thora invid
torparens sjukbädd.’ Äfven den sjuka hustrun hade nu vaknat.
Och under glädjetårar mottog det unga paret de hjärteglada
föräldrarnas välsignelse.
FYRTIONDE KAPITLET.
Fångad i lögaens nät.
Vi lämnade poliskommissarien och hans följeslagare i det
ögonblick, då den förre öppnade dörren till betjänten Johns rum.
Polismannen hade hoppats finna John i det rummet, men det
hoppet bedrog.
John fanns ej där.
Men redan vid första ögonkastet såg kommissarien, att
betjänten nyss varit där.
Lådorna i Johns byrå voro utdragna, och de få föremål, som
ännu funnos kvar i dem, lågo i en sådan oordning, som om han i
största hast rört om bland sina tillhörigheter och ej gifvit sig tid att
åter lägga dem i ordning.
Kommissarien förklarade genast på sitt vis den här rådande
oordningen.
— Nej, dra’ nu . . . utbrast han. Det här ser ju ut, som om
den gynnarn redan gifvit sig i väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
