Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 40. Fångad i lögnens nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
afresa från Stensnäs, själf var där och till och med tog mig friheten
att begära skjuts. Eftersom saken helt naturligt mycket intresserade
mig, tillät jag mig samtidigt göra mig noga underrättad om alla
dithörande omständigheter. Jag fick följaktligen af ert folk veta,
att ni kommit tillbaka till Stensnäs på samma gång som er betjänt.
När ni alltså påstår, att ni varit där långt före honom, gör ni er
därmed skyldig till en osanning.
— Ja, genom ordrytteri och hårklyfveri kan man ju bevisa
litet af hvarje, uppbrusade grefven i vredesmod, deita dock mest för
att dölja sin ångest och bestörtning. Hvad vet folket på Stensnäs?
Inte ett dugg veta de. Jag träffade John i parken, när han kom
tillbaka, och sedan följdes vi naturligtvis åt in. Eller finner ni
något märkvärdigt i det, tillade han hånfullt, om jag det oaktadt
fortfarande påstår, det jag varit hemma långt före John?
— Se så, blif nu inte så ifrig, herr grefve, för en sak, som
ni själf kallar obetydlig! tog kommissarien till orda. I nödfall kunde
jag ju själi på Stensnäs förvissa mig om verkliga förhållandet?
— Hvarför det skulle behöfvas, det skulle jag just vilja veta.
När jag säger, att det är så, då är det just så, och ir.gen människa
har rätt att tvifla på mina ord.
Kommissarien ryckte på axlarna.
Ni glömmer, herr grefve, att vi måste uppfylla vår plikt
utan anseende till person. Under vissa omständigheter gäller ert
ord precis lika mycket eller lika litet som hvilken annan dödligs
som helst.
— Men, min harre . . . uppbrusade grefven.
— Med er tillåtelse lämna vi detta ämne, herr grefve. Jag
kan lugna er med den försäkran, att detektiva polisen först gör sig
mycket noga underrättad, innan den påstår någonting med sådan
bestämdhet, som mannen här gjort. Hade ni faktiskt kommit mycket
tidigare till Stensnäs än er betjänt, så skulle alltid någon där haft
vetskap därom, ty ni vill väl ändå inte försöka få mig att tro det,
att ni uppehållit er timtals i parken i fullkomlig overksamhet, eller
att ni rent af hållit er gömd där? De från skallgången hemvändande
männen togo vägen genom parken, men ingen af dem såg där ens
skymten af er-.
—- Så tro då hvad ni vill! svarade nu grefven i
försmädlig ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
