Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 45. Vargarna i lammets närhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
fått i uppdrag af herr Gryner att genast föra den besökande till
honom, ifall denne vore den herre, om hvars besök han anhållit.
— Mitt namn är Åberg, upplyste Frans Mård.
— Alldeles riktigt, svarade portiern. Då är ni den herre, som
herr Gryner väntar. För tillfället är det en annan herre hos honom,
som också heter Åberg, och som förmodligen är er bror, eftersom
han är mycket lik er.
— Ja visst, det stämmer. I hvilket nummer bar alltså herr
Gryner?
Portiern uppgaf rummets nummer och sade den besökande,
i hvilken våning han hade att söka det samma.
— Det är bra, det är bra, sade Frans, när portiern gjorde
min af att ledsaga honom. Jag hittar nog på egen hand.
Därmed begaf han sig till ifrågavarande rum, som var beläget
i andra våningen. Då han steg in, kommo grefve Adlerström och
hans bror skyndande emot honom.
Läsaren har säkerligen redan gissat, att den föregifne
köpmannen Gryner ej var någon annan än grefve Adlerström.
Lika lätt är det att gissa, att John Mård tagit in här under
namnet Åberg.
— Ändtligen, ändtligen är ni här, sade grefven i
hemlighetsfullt hviskande ton.
— Hvad vet ni?" Hvad har ni tagit reda på? Ar hon kvar
på hotellet? ,
Med dessa ord kom äfven Anna Neuman, som var mycket
epfcelt klädd, utrusande från rummet bredvid.
Frans bestormades till den grad med frågor, att han för
ögonblicket ej var i stånd att besvara en enda af dem.
— Men så tala då, så tala då! bad Anna. Hur är det? På
hvad sätt kunna vi komma åt grefvinnan, utan att det väcker något
uppseende? Vi måste hålla oss till edra ord. Ni har lofvat att inom
loppet af tjugufyra timmar ordna denna angelägenhet till vår fulla
belåtenhet.
Frans nickade liksom instämmande på hufvudet. Sedan
svarade han:
— Om vi vilja, så kan den saken klareras redan i dag. Men
inte torde det gärna vara möjligt utan att v"eka uppseende.
— Hvad hyser ni då för betänkligheter? frågade grefven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
