- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
609

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 52. Muraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

609

— - Jo, den har du nog inte gjort själf, för det är inte någon
falsk sedel.

— Skönt! Räck mig då handen och säg åtminstone: tack
ska’ du ha! Så mycke’ är väl ändå en långschal värd, tycker jag.

— Säg mig först hvad du begär för en gentjänst af mig,
sade Smedberg, ty det säger jag ännu en gång, att inte skulle jag
vilja utsätta mig för obehag.

— Så hör då, gamle vän! Du skall bara säga mig, i hvilken
cell en ung man vid namn Mård sitter.

— Menar du den, som blef häktad förliden natt?

— Just den menar jag. I hvilken cell ha ni alltså stufvat in
honom?

— I numpier tjugutre.

— Hvad säger du, Smedberg? Det är ju den cell. i hvilken
jag själt hade logis.

— Ja visst. Men hvarför intresserar du dig för denne
fånge?

— Jo, han är också en bekant till mig. Har du uppsikt
öfver Mård?j

— Ja visst, 23:an har jag fortfarande på min lott.

— Så mycket bättre.

— Kramer, var nu fullt öppen! Du för något i skölden, icke
sannt? Hvarför frågar du efter denne fånge?

— Det ska’ du strax få veta, Han är en stackars sate, som
blifvit inspärrad utan orsak.

— Det är inte sannt, Kramer. Så vidt jag vet, har karlen
med knif anfallit och sårat två personer och har därför blifvit
inspärrad.

— Bara prat! Och just emedan han är oskyldig, måste han
redan i denna dag åter försättas på fri fot.

Nu föll det som fjäll från fångvaktarens ögon,

— Kramer, utbrast han, du tänker väl förleda mig till att
befria fången och »låta honom löpa?

— Du behöfver inte ha någonting alls med den saken att
skaffa. Det ombestyr jag ensam med ditt tysta medgifvande.

— Nej, nej. Det lånar jag inte min hand till. Hundra kronor
kunde visserligen vara bra att ha, men min plats är i alla fall bra

Lilly I. 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free