Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 54. Skräckslagna förbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
— Resten, huru vi verkställde er räddning, skall ni få veta
under vägen Det hufvudsakliga har ni er ju redan bekant. Det
gick fint, som ni ser.
Strax därpå begåfvo sig alla tre i väg till närmaste
drosk-station.
Därifrån reste de till järnvägsstationen och medföljde tåget till
en ej så värst långt från staden belägen mindre station.
Sedan de här åter stigit af tåget, begåfvo de sig ofördröjligen
i väg utåt landsvägen. Efter cirka en kvarts timmes vandring
kommo de till en gästgifvargård, där de togo in och frågade, om
köpman Gryner med fru bodde där.
Gästgifvaren bejakade den frågan.
Kramer frågade, om herrskapet Gryner redan gått och lagt sig.
— Nej, visst inte, svarade gästgifvaren; de ha alldeles nyss
fått in kvällsmaten på sitt rum. Fint folk har ju den där ordningen,
tillade han.
— Nå, då kunna vi ju med det samma göra våra vänner vår
uppvaktning, sade doktor Brummer.
Han uppgaf ett falskt namn och bad gästgifvaren höra efter,
om herrskapet Gryner ville ta emot besök så pass sent.
Gästgifvaren gjorde sig det besväret, och det. såsom det tycktes,
med nöje.
Snart kom han tillbaka med det beskedet, att de tre herrarna
vore mycket välkomna, och att herr Gryner inbjöde dem att deltaga
i aftonmåltiden.
Strax därpå befunno de sig i det af grefve Adlerström under
namn af köpman Gryner hyrda rummet och blefvo såväl af honom
som af Anna Neuman formligen bestormade med frågor.
Naturligtvis voro dessa mycket nyfikna att få veta, hur
alltsammans aflupit:
Doktor Brummer förhöll sig tämligen reserveradt och tyst.
Han gaf sin bundsförvandt Kramer ordet, och denne berättade
sina äfventyr inom fängelset.
När han slutat, sade grefven:
— Det var verkligen en originell idé, som ni där omsatt i
handling. Jag skulle då sannerligen aldrig kunna ha kommit på
en sådan tanke.
Skrattande svarade Kramer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
