Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 55. Tschang Yaos beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■653
att han äfven umgås med planen att förskaffa sig visshet, huruvida
den aflidna verkligen är identisk med fru grefvinnan eller ej.
— Det vore ju mycket bra, menade Folke. Kommissarien har
beordrat en man till kyrkogården för att där hålla ett vaksamt öga
på personer, som närma sig graikoret. Kommer det någon, som
gör sig misstänkt, så blir han tvärt anhållen.
— Alldeles riktigt, medgaf Tschang, det har jag mig redan
bekant, men polismannen stannar inte kvar på den posten längre
än till mörkrets inbrott. Jag däremot anser det vara absolut
nödvändigt, att grafkoret bevakas äfven under natten. Vi veta ju, med
hvem vi ha att göra, och i betraktande af de bedrifter, som
intrigmakarna redan utfört, kan man kalla polisens åtgärder otillräckliga,
ja, barnsliga. Eftersom fru grefvinnan ej vill låta den stora
allmänheten få en inblick i hennes sorgliga äktenskap, så vill naturligtvis
inte heller jag taga polisens hjälp i anspråk mer, än hvad den
frivilligt uträttar, utan jag har redan uppgjort en egen plan, och jag
är fullt och fast öfvertygad om, att den skall lyckas efter önskan
•och beräkning.
— Vill ni inte låta oss få del af denna er plan?
— Jo, så gärna, svarade Tschang och redogjorde med få ord
för sin afsikt.
Med nästan andlös spänning lyssnade Lilly, Folke och Greta
till hans ord.
När han slutat, utbrast den förra:
— Men, min Gud, det är ju mer än hemskt. Nej, nej, ni får
ünte inlåta er på ett så rysligt vågstycke. Jag kan inte tillåta, att
ni utsätter er för en så stor fara.
— Låt mig bara hållas, fru grefvinna! sade Tschang leende.
Jag är tämligen säker på min sak; ty jag känner ju de personer,
med hvilka jag här har att göra. Ändamålet helgar här fullständigt
medlet, det vill säga de förberedelser, som jag hittills träffat,
alldenstund jag är fast besluten att äfven på annat sätt energiskt sörja för
er framtid.
— Så tillåt då åtminstone, att jag gör er sällskap! erbjöd sig
Folke.
— Till intet pris! invände Tschang. Ni får inte lämna hotellet;
ty hur skulle ni väl kunna stå till :;vars med det att lämna damerna
•utan skydd? I detta fall reder jag min godt ensam; jag skall sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
