Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 56. I grafkoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■662
på afstånd kunnat öfvertyga sig om; men det var ju därför inte så
alldeles säkert, att mannen också gått och lagt sig.
John smög sig omkring huset och stannade lyssnande en liten
stund vid hvarje fönster.
Sedan gick han till dörren och kände försiktigt efter, om den
var läst.
Det var fallet.
Nu var John lugnad.
Tyst smög han sig tillbaka till den plats, där hans båda
följeslagare inväntade hans återkomst.
Dessa hade under tiden legat raklånga på marken mellan ett
par grafvar.
John inrapporterade i hviskande ton sina iakttagelser och
förklarade, det han funnit allt i bästa ordning.
Grefven och doktor Brummer stego nu upp och följde John,
som modigt gick före.
Han styrde nu kosan direkt till det ej så långt därifrån
belägna grafkoret.
Grefven kände sig nu, sedan John var hos honom, betydligt
modigare.
Han visste ju, att John var en beslutsam karl, på hvilken han
i nödfall kunde förlita sig mycket säkrare än på doktorn eller Kramer.
De båda senare trodde han inte mer än jämt, ooh det af det
enkla skälet, att de redan upprepade gånger öfverlistat och bedragit
honom.
Nu stodo de invid grafkoret.
Men äfven denna lilla byggnad gingo de först omkring för att
försiktigtvis öfvertyga sig om, att icke någon till äfventyrs höll sig
gömd i närheten. Med tillfredsställelse konstaterade de, att så ej var
fallet.
Sedan blefvo de stående där alldeles tysta och orörliga en
stund för att se, om inte ändå någon lagt märke till deras ankomst.
Slutligen manade doktorn till skyndsamhet.
Han lämnade John de dyrkar, som han för ändamålet mottagit
af Kramer.
Och så ljudlöst som möjligt började den i dylika experiment
väl förfarne John sina försök att öppna dörren. Det lyckades honom
slutligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
