Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 64. Bastonaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■764
SEXTIOFJÄRDE KAPITLET.
Bastonaden.
Ragnar Arlén och hans fru stodo där liksom träffade af blixten,,
när de sågo, på hvilket listigt och fräckt sätt grefvinnan Lilly blifvit
bortförd af de obekanta ryttarna-
Men innan de lingo tid att komma på det klara med det skedda,
voro ryttarna redan försvunna i fjärran.
— Fort efter dem! Vi måste genast sätta efter dem, ropade
Ragnar. Det är ett bofstreck, som man föröfvat mot fru grefvinnan.
Äfven Hildur var alldeles förtviflad öfver, att Lilly så lätt låtit
narra sig.
■—■ Vi ensamma kunna ingenting uträtta, sade hon, sedan hon
sprungit ett stycke efter de fräcka röfvarena. Folke Wallmark och
hans följeslagare måste finnas här i närheten. Kom, Ragnar! Vi
måste först uppsöka våra vänner för att rådgöra med dem och sedan
gemensamt med dem handla.
Ragnar insåg, att det skulle ha varit en stor oförsiktighet af
honom att endast i Hildurs sällskap fortsätta förföljelsen.
Han kände ju inte alls till trakten, och redan af detta skäl
måste han, för att icke onödigtvis förslösa en dyrbar tid, sätta sig
i förbindelse med personer, som här voro orienterade, men det voro
Folke Wallmark och hans följeslagare.
Dessutom var det så väl för Ragnar som Hildur ett trängande
behof att först få veta, om Folke lyckats rädda Greta och barnet.
Men efter hvad som här händt grefvinnan Lilly, kunde de ju.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
