Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 70. Slafhandlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■833
pappa, så har du ju där en mycket större öfverblick öfver hafvet
och kan mycket förr och bättre se, om något fartyg kommer i
sikte.
— Det kan du nog ha rätt i, Lea lilla, svarade juden i
klagande ton och slet sig därmed i håret med de långa, klolika
fingrarna; men hur skulle jag väl kunna sitta lugn och stilla på samma
ställe, när jag måste säga mig, att en så stor summa går förlorad
för mig, att Janos fartyg kanske förlist, och att hafvet kanske
uppslukat de vackra kvinnor, som för mig skulle blifva en så kostligt
vinstbringande vara?
Den vackra unga flickan tog sin far i armen och drog honom
med sig upp för höjden.
— Snälla pappa, sade hon i bedjande ton, har jag inte alltid
sagt dig, att du bör upphöra med att göra sådana affärer med
vackra kristna flickor? Det är orätt af dig att drifva handel med
lefvande människor.
Juden ryggade ett steg tillbaka liksom biten af en huggorm.
— Rättvise Gud, Lea lilla, mitt barn, skrek han liksom gripen
af fasa, hvad yttrar du nu för ord? Vet du inte, att de kristna äro
våra fiender, och att våra religionslagar tillåta oss att skada och
skinna sådana människor. Hvad frågar väl köpmannen efter hvad
han handlar med? För honom är det hufvudsaken, att han kan
förtjäna något. För mig äro de kristna flickorna bara en
handelsvara, och hvad din far förtjänar på affären, det kommer ju äfven
dig till godo.
Flickan sträckte liksom afvärjande bägge händerna mot fadern.
— Snälla pappa, utbrast hon, jag vill inte alls ha någonting
af det, som du förtjänar på sådant sätt. Våra fäders Gud har ju
nyligen visat, när han lät röfvare fråntaga dig en stor del af din
egendom, att han inte välsignat de pänningar, som du genom
sådana affärer förvärfvat. Upphör därför, snälla pappa, med sådana
affärer, så att inte Herren, våra fäders Gud, en gång i sin vrede
straffar dig!
Den gamle juden sprang omkring som en besatt och höll sig
för öronen.
— Gud och världen, skrek han, det låter ju, som om Lea,
mitt barn, blifvit affälling från våra fäders tro, då hon fått sådana
åsikter, som de förhatliga kristna ha. Gud och världen, Lea lilla,
Lilly II. 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
