Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 75. En oskattbar vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■902
att jag är en pultron, så vet, att jag är en vän till de bortröfvade
fruntimren, och att jag alldeles afgjordt fördömer din medverkan
vid det himmelsskriande brottets föröfvande! Mitt namn är Edvard
Rehn eller också Tschang Yao. Kanske känner du mig från min
föregående vistelse här.
— Alldeles riktigt. Jag minnes nu, att jag sett dig förr. Du
bodde i grefvinnans villa.
— Så är det, Maros.
— Då är du vår vän, herre.
— Jag er vän?
— Ja. Du räddade då lifvet på en af mina kamrater. Denne
blef lömskt öfverfallen af fem man, tillhörande konkurrensbandet.
Du skyndade till, utsatte dig modigt för lönmördarnas kulor, jagade
dem på flykten och befriade vår i sådant trångmål stadde kamrat!
Vi kommo icke då i tillfälle att tacka dig, eftersom du helt plötsligt
åter reste din väg.
— Jag begär inte alls någon tack, sade Tschang. Men det
gläder mig åtminstone, att ni minnas mig, ty jag hoppas, att ni nu
ska’ behandla mig och mina följeslagare med mera förtroende och
öppenhet.
— Du är fri, herre. Du kan göra hvad du behagar. Äfven
din följeslagare är fri. Jag svär, att ingen af mina kamrater skall
kröka ett hår på ditt hufvud. Ja, jag tillförsäkrar dig mitt bands
skydd, och jag är gärna beredd att på allt sätt visa mig
tillmötesgående mot dig, ifall du skulle behöfva våra tjänster.
— Ditt ord därpå, Maros.
— Mitt ord och min hand, bedyrade röfvarhöfdingen.
— Skönt! Jag har ditt löfte, Maros. Jag ber dig då först
af allt, säga mig, om den orättfärdighet, som blifvit planlagd och
antagligen redan utförd mot min vän Arléns unga maka, på din
befallning blifvit föröfvad af dina kamrater.
— Af mina kamrater? Herre, du begår ett grymt misstag,
om du tänker göra oss ansvariga för hvad Mordellis band planlagt.
— Hva’? Påstår" du, att mordellinerna föröfvat det
skurkstrecket?
— Så är det, vid min röfvarära.
— Men hur kommer det sig då, att du är här med ditt folk>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
