- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
930

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 77. Räddarna komma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■930

smala trappan och befann sig om några ögonblick hos Lilly och
Nikita.

— Hur är det fatt, fru grefvinna? Har Nikita gjort er illa ?
frågade hon, när hon såg Lillys af smärta förvridna drag och gubbens
vredgade uppsyn.

— Nikita kramade min hand så hårdt, att jag trodde, att han
skulle krossa den, svarade Lilly.

— Hvarför gör du så, Nikita? sporde flickan i förebrående ton.

— Jo, helt enkelt för att få dig alt komma ned, ljöd gubbens
svar. Hvad har du där uppe ytterligare att beställa? Om du inte
nu fort följer med oss och punktligt fogar dig i alla mina
anordningar, kastar jag både dig och fången utför trappan och går ensam
min väg. Jag har verkligen inte alls lust att inlåta mig i strid
med de där karlarna; ty hvad skulle jag väl kunna uträtta mot fem
sådana fiskarbassar?

Med dessa ord drog han åter igen grefvinnan med sig utför
trappan.

Redan för Lillys skull skyndade Lea efter.

Snart voro de nere i ruinens ännu beboeliga rum.

— Men hvart går du, Nikita? frågade flickan, när hon såg,
att gubben skyndade till den förfallna delen af slottsruinen i stället
för till den bebodda.

— Du kan ju stanna kvar här, om du inte vill följa med,
svarade gubben argt. Jag går för att föra grefvinnan till hennes
väninna och barnet

Och åter igen drog han Lilly med våld med sig bort.

Han skyndade in i ett hörn af ett mörkt ruTi.

— Hitåt, Lea! ropade han.

Äfven flickan kom dit.

— Passa nu på! Stån alldeles stilla och hållen fast er i
hvarandra! sade gubben.

I detta ögonblick kände de båda fruntimren, att marken gaf
vika under deras fötter, och att de tillika med gubben i en hast
försvunno ned i djupet.

Då de kommit ned i den mörka öppningen, trängde gubben
de båda kvinnorna åt sidan, sprang sedan själf ned från den
fyrkantiga stenen, hvarpå denne strax åter liksom genom en hemlig
mekanism höjde sig och tillslöt öppningen öfver deras hufvuden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0882.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free