Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 81. Bara halfvägs till målet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
984
— Det är Lea, judens dotter, men hon är en präktig flicka.
Hon har räddat mig. På henne kunna vi lita, ty hon menar
uppriktigt och väl med mig och Lilly.
Lea upprepade sin anhållan, att en af männen genast måtte
föra Greta och barnet ut i det fria och i säkerhet.
När Greta hörde, att de båda andra männen voro beredda att
modigt genast följa med Lea, gjorde hon ingen invändning vidare
utan visade sig villig att följa fiskaren ut i det fria.
— Kom, kom; jag visar er vägen, sade Lea och tog facklan
ur fiskarens hand samt skyndade modigt före honom och
gendarmen.
Långt hade de ej hunnit, innan de nedifrån djupet hörde
smällarna af skott och en kvinnorösts gälla nödrop.
— Det är fru grefvinnan. — Hjälp! Hjälp! ropade Lea och
flög mera, än hon gick, utför den branta vägen. —
Gamla Milinski hade, sedan Folke aflägsnat sig, lugnt stannat
kvar i sitt gömställe.
Hon hade varit öfvertygad om, att Folke nu med lätthet skulle
lyckas ådraga sig folkets där uppe i ruinen uppmärksamhet och med
dem hinna ned till stranden i rätt tid.
Till sist blef dock denna väntan henne för lång, och hon
beslöt att åtminstone i största hast se efter, om herr Wallmark lyckats
öppna falluckan och sätta sig i förbindelse med männen där uppe i
ruinen.
Hon skyndade upp.
Då mötte hon på halfva vägen Tschang Yao och Folke.
Många ord hade hon ej hunnit växla med männen, innan
knallen af ett skott nedifrån djupet afbröt detta samtal.
Utan ett ögonblicks besinnande satte gumman i väg nedför
trappan.
Folke och Tschang Yao följde visserligen efter, men så fort
som kvinnan kunde de ej springa på denna så slippriga och branta
väg.
När gamla Milinski kom ned, såg hon till sin förskräckelse,
att alla piraterna tagit plats i båten.
Men på samma gång såg hon äfven en man inbegripen i den .
häftigaste strid med männen i båten.
— Frigif henne, annars skjuter jag ned er, skrek denne, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
