Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 85. Ett oförutsedt återseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1026
— Skurk, hvad var meningen med det?
— Hvad meningen var? Ha, ha! hånskrattade grefve
Adler-ström, som nu verkligen tycktes ha gifvit allt förloradt. Jo, jag
ville vanställa hennes vackra ansikte, på det att ingen mera skulle
kunna finna behag i henne. Jag ville sarga henne med mina tänder.
Ja, det var min mening, och skälet var äfven det, att ni då skulle
bli tvungen att genast döda mig.
Och han hade verkligen också redan lyckats tillfoga Lilly ett
litet sår på ena kinden.
Det bevisade ju, att den ondskefulle mannen haft allvar med
sin djäfvulska föresats.
Lilly var så förskräckt, att hon ej var i stånd att yttra ett
enda ord.
Officeren slungade grefven till golfvet och gaf honom först en
spark samt började sedan bearbeta honom med flata sidan af sin
värja.
Soldaterna skyndade till och fasthöllo den ursinnige fången,
tills man lyckats binda honom till händer och fötter.
— Nu förbehåller jag mig att själf fälla domen öfver denne
bof, sade paschan i vredgad ton. Bort — ut med den uslingen!
Men bär honom inte! Släpa ut honom som en hund! Dra1 i väg
med honom öfver gården och kasta ned honom i den mörkaste
fängelsehålan! Hvad som sedan ytterligare bör göras, det skall jag
sedermera bestämma.
Soldaterna grepo fången i benen och släpade honom baklänges
ut ur rummet.
Paschan steg fram till Lilly, fattade hennes hand och sade:
— Förlåt, min älskling, att du måst upplefva någonting så
förfärligt. Men det var å andra sidan också alldeles nödvändigt; ty
du skulle nog ännu icke ha trott, att den uslingen var en sådan
af-grundsande, om jag icke ställt honom personligen inför dig. Nu
skall du tacka mig, för det jag till och med mot din vilja kvarhållit
dig i mitt hus; ty i denna stund har du nog till fullo insett, för
hvilka faror du skulle ha varit utsatt, om du råkat i den bofvens
och hans medbrottslingars våld,
Sedan paschan fört de båda kvinnorna tillbaka till deras rum,
skildes han från dem för att gå till råds med sig själf om, hvilket
straff han borde ådorna grefven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
