Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 93. I underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1090
Ja, sedan paschan med hög röst bjudit tystnad, hörde man
till och med på långt afstånd skrikande människoröster.
— Det är de, skrek paschan. Förbannelse och död! Ni
måste till mig återföra de bortröfvade kvinnorna.
Och han fortfor ifrigt och strängt:
— Gören er i en hast beridna och visen er icke mera för
mina ögon, innan I till min fullaste belåtenhet utfört min befallning!
Officeren bugade sig.
— Höge herre, sade han, tillåt mig då först ledsaga dig
tillbaka till ditt palats, ty jag skulle ju icke kunna stå till" svars med
det, om jag lämnat dig ensam här och någon olycka skulle hända
dig.
— Helst skulle jag själf vilja följa med er och återhämta min
kostligaste pärla, sade paschan i klagande ton.
— Som Allah vill, höge herre! I trohet skall din tjänare icke
brista. Hvad en människa förmår göra för att återföra solskenet
till sitt hus, det skall helt visst bli gjordt.
— Jag hoppas det.
— Men glöm ej, att ditt harem för närvarande är alldeles
obe-vakadt, och att inte heller palatsvakten är tillstädes!
— Bort, bort härifrån! Du har rätt, svarade paschan ifrigt.
För mig hem! O, jag är så olycklig. Hvad hon varit otacksam,
den gudasköna!
— Trösta dig, herre! Icke hon är skulden till din olycka
utan ingeniörerna. Allah skall välsigna dig och bereda dig ny glädje.
Paschan ilade, eskorterad af vakten, tillbaka till sitt palats.
Soldaterna skaffade sig sedan i största hast hästar.
Paschan lämnade icke palatsets gård, innan den beväpnade
skaran ridit bort för att förfölja dem, som befriat grefvinnan Lilly.
Sedan lät han tillkalla eunuckerna, åt hvilka han å nyo
uppdrog att bevaka hans harem, han befallde dem också att fylla och
mura igen den af ingeniörerna gräfda underjordiska gången.
Det var ett styft, ett mödosamt arbete för dessa lata
dagtjuf-var, som helst gjorde ingenting.
En reservtrupp soldater fick order att genast öfvertaga vakten.
Men paschan smög sig suckande in i sina gemak och klagade:
— Mehemed, o, Mehemed, du har ingen tur mera med dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
