- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
1192

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 105. Kärlekskval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1192

— O Gud, Edvard, då skulle du ju ha gått miste om den
härligaste lönen för din så oegennyttiga, uppoffrande verksamhet.
Lilly skulle bli olycklig . . .

— Det får ej vara bestämmande, Folke. Hvad jag gjort för
Lilly, det har ej skett i afsikt att någonsin begära tack därför.
Medvetandet om, att jag med min svaga kraft utfört ett verkligt godt
och ädelt verk, är för mig belöning nog. Jag vill inte alls förneka,
att jag i hemlighet betraktat Gretas genkärlek såsom den härligaste
lönen för min sträfvan, och att hoppet om att en gång få kalla den
flickan min undan för undan sporrat mig att trotsa alla faror och att
till och med se döden i ögat. Ja, jag hade redan gladt mig åt att
vid min hemkomst få gifva min gamla mor en snäll sonhustru till
sällskap; men Gud tyckes ha bestämt annorlunda, och i hans vilja
måste vi människor med tålig undergifvenhet foga oss. Har jag förlorat
Greta, då — då, min vän, vet jag bäst hvad jad förlorat;’ men
aldrig skall öfver mina läppar komma ett ord af klander eller
förebråelse mot henne. Jag skall oegennyttigt glädja mig åt hennes
lycka, äfven om jag lider aldrig så mycket däraf.

Här inföll Folke:

— Kom, käre Edvard! Låt oss återvända till damerna! Jag
lofvar att bevara din hjärtesorg som hemlighet; men jag hoppas, att
det ledsamma missförståndet redan i denna stund skall bli rättadt
till allas vår belåtenhet. Ty ett missförstånd är det, Edvard, var säker
på det! Denna min öfvertygelse kommer jag att behålla, tills jag
genom Gretas förhållande blifvit upplyst om motsatsen.

Folke drog vännen med sig bort.

Nästan viljelös följde honom Tschang.

Ack, äfven han önskade ju ingenting hellre, än alt hans
förmodan måtte visa sig vara ett missförstånd, och att hans innerligaste
hjärteönskan, den nämligen, att redan i dag få betrakta sig som
Gretas trolofvade, måtte gå i uppfyllelse.

Mekaniskt lät han sig dragas bort af Folke.

De skyndade tillbaka öfver terrassen och stego strax därpå in
i det rum, där damerna sutto församlade vid tebordet och redan
länge med otålighet väntat på Folkes och Tschangs återkomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/1144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free