- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
1241

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 110. Lycklig hemkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,1241

Ett telegrambud sökte henne.

— Nå, ändtligen! utbrast gumman. På er har jag redan länge
väntat. Låt se!

— Har är ett telegram från Triest, svarade ynglingen, sedan
han hälsat på fru Rehn, som han kände igen från ett föregående
besök.

— Ja vissr, ja, från min son, från min Edvard är
telegrammet. Djt måste innehålla någon glad underrättelse, eftersom jag
inte fått någon ro på hela natten.

Budet lämnade ifrån sig telegrammet, sägande:

— Jag vet inte hvad det innehåller, och det kan väl. inte heller
frun gärna veta.

— Kom in ett tag, är ni snäll, sade gumman.

Ynglingen efterkom uppmaningen.

Fru Rehn bröt telegrammet och lämnade det sedan till budet,
sägande:

— Var snäll och läs det! Mina ögon ä’ så klena . . .

— Gärna, svarade budet och läste.

Då jublade gumman.

— Förlofning! Min son har förlofvat sig, och nu reser han
redan från Triest för att snart komma hem och för mig presentera
sin vackra fästmö.

Telegrambudet lämnade igen papperet.

— Se här, min gosse för ditt besvär! sade gumman och tryckte
en vacker slant i ynglingens hand.

Denne bugade sig, tackade och försvann åter.

Fru Rehn skyndade nu att för sina vänner, Mattsson och hans
hustru, berätta, hvad som kvällen förut tilldragit sig i Triest.

De båda makarna gladde sig med den gamla.

Och glädjen var så mycket större, som Edvard i telegrammet
upplyste om, att hans fästmö vore den hjältemodiga, ädla Greta,
grefvinnan Adlerströms syster.

Fru Rehn jublade:

— Nu är jag glad, ty att min son måtte hemföra en präktig
flicka som sin hustru, det har redan länge varit min innerligaste
önskan. Men det måste jag strax underrätta min Hildur om.

Trots den tidiga timman klädde fru Rehn på sig för att utföra
sin afsikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/1193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free