- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
1270

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 113. Syndens lön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,1270

har varit folk för icke så länge sedan, det syns tydligt. Onekligen
ett mycket bra gömställe. Men hur full af hin den tjufkäringen än
var, blef hon likväl till sist lurad. Hon och hennes Tschang Yao
ska’ nog bli betydligt långnästa, när de komma hit för att hämta
skatten och finna, att någon förekommit dem.

— Säkerligen, instämde gubben.

— Men låt oss nu raska på! återtog grefven.

– Ja, det vore säkerligen mindre angenämt att här bli
öfverraskad af Tschang Yao.

— Det förbjude Gud!

Ingången till grottan var ej större, än att man måste krypa
på alla fyra, om man ville komma in.

Grefven spejade först in och sökte med blicken genomtränga
mörkret där inne.

Det lyckades dock ej.

— Det måtte väl inte finnas något farligt djur där inne?
yttrade han.

— Antagligen inte, ljöd svaret. För resten kan ju jag gå före
in, om herrn så vill.

— Ja, gör det!

Den lille gubben krökte ännu mera rygg och slank så fort in
genom den låga öppningen

— Tänd ljus! ropade den försiktige grefven efter honom.

Den tilltalade lydde.

Han strök eld på en tändsticka.

— Jaha, sade han i nästa ögonblick, här ha vi, hvad vi söka.
Det måste vara den dyrbara skatten, som ligger där. Hur ska’ vi
kunna ta med oss så mycke’ guld och dyrbarheter?

När grefven hörde dessa ord, följde han, darrande af
sinnesrörelse, efter in i grottan.

I det samma slocknade tändstickan.

— Ljus . . . tänd fort på ljus! befallde grefven med
darrande röst.

— Det ska’ strax bli, ljöd svaret.

I nästa ögonblick, och ännu innan grefven hunnit resa sig
upp, hade han om halsen en snara, som fort drogs till.

Den så plötsligt och oväntadt öfverfallne sökte värja sig och
förskaffa sigjuft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/1222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free