Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Hur Lincolns minne hedrats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som han så högt värderade, med en
liten omskrifning af den på hans tid
populära krigssången: “Vi komma,
fader Abraham, 300,000 man”, sjunger:
“Vi komma, fader Abraham, från alla
jordens land”, nämligen att hembära
dig den hyllning, du förtjänar, och
söka förverkliga det frihetsideal, för
hvilket du lefde och dog.
Jag har redan påpekat, att det om
ingen annan skrifvits så mycket som
om Lincoln, och att ingens lif erbjudit
forskare ett så intressant och
inspirerande studium som hans, äfven om
detta förnämligast gällt med hänsyn till
Amerika och dess ständigt växande
Lincoln-literatur. Jag har också
påpekat den antagliga orsaken till
likgiltigheten i Europa för detta stora och
höga ämne. Hvad särskildt de
skandinaviska länderna beträffar, har jag
med vädjande till den bekante
literaturkännaren konsul G. N. Swan i Sioux
City, Iowa, icke kunnat komma på
spåren flera än 4 skrifter om Lincoln,
nämligen det ofvannämda, visserligen
ståtliga kvädet af Björck, en
öfversättning af amerikanen Thayers
Lincoln-biografi, ett tillägg i andra upplagan
af Fredrika Bremers Amerika-skildringar
“Hemmen i den nya världen” med
öfverskrift “Det inbördes kriget i
Amerika”, hvari en underafdelning bär
rubriken “Abraham Lincoln”, samt ett
poem af Henrik Ibsen om “Mordet på
Lincoln”, af hvilket poem två engelska
tolkningar finnas. I den
svensk-amerikanska tidningen Vårt nya hem i
Jamestown, N. Y., lär en af J. T.
Nyström och O. W. Anderson författad
biografi med titeln “Lincolns lif” ha
varit införd som följetong under året
1887.
Emellertid tillhör Lincoln de
stormän, hvilka bli ryktbarare och mer
uppmärksammade, ju mer vi aflägsna
oss från den tid, hvarunder de lefde
och verkade. År för år blir han större,
beundransvärdare och djupare. Det
disputeras icke längre om honom. Man
talar icke om honom såsom tillhörande
den eller den gruppen, skolan eller
klassen eller något visst parti, utan
han har blifvit allas egendom och den
fullkomligaste representanten för allt,
hvad som är äkta amerikanskt och
republikanskt. Liksom fallet varit med
så mången annan stor man, som af
eftervärlden beundrats, var han under
sin lifstid förbisedd och underskattad.
I ett af de många märkvärdiga bref,
med hvilka Horace Greeley tid efter
annan plågade honom, hette det: “Ni
betraktas icke som en stor man”, men
efter Lincolns död yttrade samme
Greeley i ett tal, att han nu tydligt såg,
att ehuru andra bidragit till den stora
omdaningen af Förenta Staternas
ställning, likväl “den ende store, af
försynen utsedde ledaren, det stora dramats
oumbärlige hjälte var Lincoln.”
Tusentals andra människor ändrade
tanke på samma sätt som Greeley.
Hvar skall man söka förklaringen
till, att den allmänna likgiltigheten
gent emot Lincoln under hans lifstid
följdes af en till dyrkan gränsande
beundran för hans minne, sedan han
ryckts bort, om icke i hans ojämförliga
godhet, mildhet och mänsklighet, hans
finkänslighet och människokärlek,
hvilka framträdde i skarpare belysning,
betraktade på afstånd inom ramen af
de kval, sorger och bitterheter, som
han tålmodigt genomlefde? Det synes
nästan, som om det var nödvändigt,
att han skulle dö, för att människorna
skulle lära sig att förstå honom och
inse, att hvad han företog sig som
president, äfven om det då föreföll
mången galet, dock var dikteradt af idel
välvilja och ömhet. Och så har en
allmän åstundan väckts till lif att lära
känna mer om denne utomordentlige
man, tills det slutligen blifvit så, att
många människor aldrig kunna få nog
af Lincoln, utan för att citera en
amerikansk författare — “läsa allt hvad de
kunna komma öfver beträffande
honom, nya berättelser, gamla berättelser,
karaktärsteckningar, essayer, poem,
minnen, anekdoter, och med spänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
