Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4.
och ännu finnes der från klostertiden qvar ett
sten-lms, som nu användes till uthus.
Bernhardiner- eller Cisternienser- klostret låg på
nuvarande Hospitalskyrkans plats, och bära ännu en
del kringliggande byggnader vittnesbörd om dess
tillvaro, och att det ej varit obetydligt. Helgeands-liuset
tyckes ej hafva tillhört någon viss orden utan varit
ett slags herberge för främmande ordensbröder och
munkar af alla slag, hvilka der blefvo fritt emotcagne
och förplägade. Dess kapell låg på torget, men öfriga
byggnader söder om detsamma, der nuvarande tomterna
N:r 5,6,7 och 8 i St. Kors qvarter finnas. — Utom dessa
stiftelser funnos i staden flera kapell, liksom klostren
begåfvade med jord och räntor. Dessa voro:
Capella-omnium animarum, alla själars kapell, som låg i
slotts-trädgården och nedrefs först 1730. — Capella
Visita-tionis, som år 1408 af biskop Knuts syster
Benedic-ta begåfvades med Fryggetorp och en qvarn i Kisa,
torde hafva legat på tomten «M 8 St. Pers qvarter med
adressnummer Agatan 7. — Capella Mariæ låg i
gamla domprostegården eller i hörnet af Kungs- och
Tornbygatorna, der sjelfva kapellbyggnaden ännu
finnes qvar, och hvarifrån — efter hvad det påstås —
underjordiska gångar ledt. Vidlyftiga grundmurar
vittna om kapellets storlek. — Capella St. Crucis, det
heliga korsets kapell, var beläget vid St. Korsgatanr
som erhållit sitt namn efter detta kapell; och jemväl
från dess plats, tomten M 37 St. Kors qvarter vid
nuvarande Pilens backe, skall en underjordisk
gång hafva sträckt sig under Jerntorget. — St. Georgii
eller den heliga Görans kapell låg strax utom
ve-stertull, der vägen delar sig åt Bankeberg och åt
Hun-nebergstullen.
Linköpings historia under katolska tiden kan
på sätt och vis sägas äfven vara dess biskopars
historia, ty dessa mäktiga prelater nöjde sig ej med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
