Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13.
5 April och den 28 Maj 1546, då nästan hela
staden jemte taket och tornet på domkyrkan blef eldens
rof, och 1567, då staden, i följd af danskarnes under
Daniel Kantzow härjande i orten, antändes för att
icke gifva fienden vinterqvarter, och var staden
efter dessa sista olyckor så utarmad, att den endast
genom stora skattelindringar och privilegier ånyo
kunde repa sig. Ar 1700 nedbrann på’ några få
timmar nästan hela staden genom mordbrand, anlagd
af en hos vid Stora Torget då boende tullnären
Lindström tjenande dräng, som af hämnd mot
husbonden kastade ett brinnande ljus på höskullen.
Efter denna brand blef en ny plankarta för staden
samma år af Carl XII faststäld, genom hvilken
staden i all hufvudsak erhöll sin nuvarande figur, och
hvilken ländt till efterrättelse intillcless den af Kongl.
Maj:t nyligen faststälda, betydligt utvidgade,
stadsplanen tillkom.
I våra förfäders tranga och illa byggda
städer voro sjukdomar och farsoter ej ovanliga gäster.
Så äfven i Linköping. Efter det år 1291 en
härjande farsot skördat många offer, gjorde den öfver
hela riket grasserande digerdöden år 1350 härstädes
en rik skörd. Ytterligare har pesten härjat bland
innevånarne åren 1602, 1612 och 1711, hvarjemte
koleran i synnerhet år 1866 icke så litet
förminskade befolkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
