- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
13

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hortus Uplandicus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*3

terminologien (»flos» betyder ej blomman, utan blomhyllet; dess blad
äro »nuda», nakna, d. v. s. blomman saknar blomfoder; »pistillum»
betyder blott stift; fruktens två delfrukter kallas »semina» eller frön).
Men det var vid denna tid högst ovanligt att någon botanist vid
analysen af en blomma redogjorde för antalet af »stamina» (ståndarna).
Såsom redan är nämndt, visa de skilda upplagorna af Hört.
Upl. (och Adonis Upl.) ett fortgående ändringsarbete af sin flitige
författare. De floristiska, terminologiska och deskriptiva
förändringarna äro i de 3 sista ganska betydande, och svenska namn anföras
i allt större antal, så att i 5 (som har titeln Adonis Upl.) blott vid
pass 70 af 500 växter (arter) sakna sådana (dessa svenska namn äro
till hufvudsaklig del citat efter O. Rudbeck d. ä.). De många
»va-rieteter», som Linné förut funnit besvärliga, och som i äldre
författares arbeten kunde öfverflöda till den grad, att artbegreppet dränktes
och i många fall ingen »differentia specifica» (artskillnad) kunde
åstadkommas, låter han ej längre stå samordnade med »species» eller
»plantæ», utan drager dem till en början in bland synonymerna,
men flyttar (i 4 och 5) åter ut dem, och utmärker dem genom ett
nytt beteckningssätt, näml. med a, (3 etc. Linné har således redan
nu satt i verket en af sina stora reformer, artbegreppets höjande och
fixerande.1 I dessa tre upplagor (3—5) fortsätter Linné att införa
nya växtnamn, hvaraf en del sättas i stället för de redan brukliga; i
vissa fall har Linné därvidlag försämrat saken genom att välja ett
mångordigare namn (d. v. s. artskillnad), än det som han förut gifvit
företräde (oftast de namn, som finnas hos Casp. Bauhinus och som
äro de kortaste); men Linné har dock alltid någon bestämd afsikt
med sina namnförändringar, liksom han äfven sedermera i alla sina
verk noga undviker att bruka flera ord i en »nota characteristica»,
än som nödvändigt behöfvas. Såsom exempel ur Hört. Upl. 4 må
anföras följande nya »namn»: »Anethum seminibus rotundis planis»
(dill) och »Anethum seminibus oblongis convexis» (fenkål), hvilka i
Adonis Upl. förklaras genom följande tillägg: »Ingen har före mig

1 »Varietet» syftar emellertid här endast på »färgvarietet», former »med dubbla
blommor» o. dyl., och affärdas af Linné med en viss ringaktning. Så t. ex. läser
man i Adonis Upl.: »Innumeras varietates malorum, a sapore, colore, magnitudine
etc. desumtas, recensere inutile fere judico», och i Hört. Upl. 4: »Plantæ hujus
varietates innumeræ et infinitæ quo ad colores et plenitudinem existunt, quas merito
otiosis hortulanis relinquimus.» Vissa olika sorter af fruktträden har Linné dock
lämnat orörda såsom »arter». Men om kålens kulturarter säger han: »Quod hæ
Brassicæ diversæ sunt species, vix credere possum, Cultura enim multas
diffor-mavit.» Äfven Rajus (Histor plant, I, 1693J àr benägen att från »arterna» utesluta
växlingar i blomfärg, fruktens färg och smak m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free