Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Systema naturæ: Regnum vegetabile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
motsvara ett sådant ändamål. I företalet till Systema naturæ (ed. i,
§ 9) läser man ett af de skäl, som göra naturvetenskapen nödvändig
för människan: »Fundamentum est omnis oeconomiæ» (grundvalen
för all hushållning), och Linné har därför velat framlägga »en
öfver-sikt af naturföremålen», på det den vetgirige må kunna veta, »hvart
han skall styra sin kurs inom naturens ofantliga riken». I slutet af
den botaniska delen (observ. 19) framhåller Linné, att de växter, som
höra till samma »naturliga klass», så mycket mera då till samma
ordning eller släkte, äfven komma hvarandra nära till »krafter»
(kemiska och medicinska egenskaper), men endast den, som förstår skilja
växterna både enligt vetenskapens och sinnenas lära (»theoria artis et
sensuum»), endast han »känner rätt deras egenskaper».
Sexualsystemets historia säger oss, att det motsvarat sitt ända*
mål. Dess praktiska värde visade sig inom kort i dess inneboende
kraft att undantränga de förutvarande systemen. Redan vid sitt
första framträdande i Systema naturæ hälsades det inom vida kretsar
med hänförelse, och inom fa år bar dess upphofsman hedersnamnet
»Princeps botanicorum». Det klander och motstånd, som det rönte
från några fl botaniska författare, bestod mera i teoretiska
betänkligheter, än i välgrundade anmärkningar mot dess praktiska
beskaffenhet1; och vetenskapens historia ger vid handen, att någras
hätska afvoghet mot sexualsystemet hade sin grund i omständigheter,
af hvilka en vetenskapsmans omdöme ej bör bestämmas.8 En och
annan författare, som i början tadlat Linnés system, öfvergick
sedermera till detsamma.8 Ända in i vår tid är sexualsystemet lika värde-
1 Hit hör von Hallers yttrande: »Själfva uppställningen afviker ganska mycket
från naturen, emedan den upprifver de naturliga klasserna och förenar de mest olika
växter men skiljer de mest lika». Linné har emellertid sjäif uti Syst. nat. (obsen*.
12) vidrört denna fråga på följande sätt: »Intet naturligt system har ännu
upprättats, äfven om det ena eller det andra kommer närmare målet, och jag har ej
heller här åsyftat ett naturligt system... men under tiden äro artificiella system
alldeles nödvändiga i brist på ett naturligt». — Invändningar, som tyckas vara mera
direkt riktade mot sexualsystemets användbarhet och tillräcklighet, bestodo oftast i
klagomål, att ståndarnas antal kunde växla och ej alltid var konstant; sådant rinner
man t. ex. hos Heister, Siegesbeck, P. C. Fabricius, Quer och andra, hvaremot man
kan framhålla (såsom t. ex. C. A. v. Bergen gjort), att kronbladen ännu mera
växla i antal. Men den stora hufvudmassan af de botaniska författarna och
herba-riesamlarna följde utan långt betänkande Linnés system, väl inseende, att en
Hei-sters och en Siegesbccks opraktiska skepticism gent emot Linnés naturuppfattning
berodde på en förblandning af det väsentliga och det tillfälliga, en villfarelse, som
det var Linné beskärdt att framför allt annat bortrensa ur naturhistorien.
* Detta gäller särskildt Siegesbeck och v. Haller.
3 Så t. ex. Scopoli, som i ed. 1 af sin Flora Carniolica tillämpar ett slags
naturligt system af 33 klasser, men i ed. 2 (1772) följer sexualsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
