Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Systema naturæ: Regnum vegetabile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
till * Fundamenta botanica*} (Detta utkast blef först längre fram
af-fattadt under nu nämnda titel, om också med förändradt innehåll,
men en del af sitt tilltänkta reformeringsarbete ger Linné oss redan
i sina ungdomsskrifter, se ofvan sid. 4 0.9, och i 1 :a upplagan af
Systema naturæ.) I det ifrågavarande företalet lyder ingressen på
följande sätt: »Här gifwer jag, gunstige Läsare, dig mine förste
medi-tationes, huru och på hwad fötter wår förfalne Botanique bör ställas,
som nu förmedelst (de) fläste botanicorum wårdslöshet är nästan
ruinerad, åtminstone förträffeligen confunderad. Antalet på plantorna
wäxer dageligen till, och med dem fördubblas dageligen fehlen, att
jag intet wet, om Gudarne gifwit oss method antingen då de woro
gode äl:r onde.» Af sammanhanget framgår, att Linné fattar
»method» såsom växternas ordnande i allmänhet och begränsningen af
grupper af alla slag.2 Men om redan den minsta gruppen, släktet,
var ohållbar och bedräglig, hur skulle det då vara med systemets
större grupper? Redan följande år, 1731, då Linné såsom
demon-strator i Uppsala botaniska trädgård återupptog sina demonstrationer
den 3 maj, meddelade han sina åhörare följande: »Jag har siälf
komit så wida, att jag hint (hunnit) hop sättia 150 Regulas
uni-versales, h:ka jag eij deducerat af böcker äl:r Auctores utan af
naturens egen anledning. Desse lofwar jag alle med probationer och
exempel till allas tiänst med första under titel af Fundamenta
£0-tanica skola publiceras, då jag ingalunda twiflar med mindre
Botani-quen skall få annat Hus.»8 Linnés arbete fick ny fart genom vistelsen
i Holland, där han i Amsterdams, Leidens och Hartecamps rika
trädgårdar, de förnämsta i Europa, lärde känna en stor mängd
exotiska växter.
Linnés innehållsrikaste och mödosammaste verk af år 1737 är
Genera plantarum% »Växtsläktena». Han har en gång om en äldre
botanist (Morison) yttrat, att »Rom ej byggdes på en dag och ej
heller af en enda man», men en sådan bragd skulle man vilja
till-skrifva Linné, då man betänker, med hvilken säkerhet och snabbhet
han fulländar ett så omfattande och omstörtande verk: på en dag
bygger han inom sin vetenskap ett litet Rom, som väl skulle fa se
1 Publiceradt efter E. Ahrlings afskrift af Linnés manuskript i London; se
Ungdomsskrifter, I, 1888, sid. 93.
* Se Fundamenta botanica 152, 153.
8 Fundamenta botanica (1736) innehåller 365 korta regler eller aphorismer
från botanikens alla områden och supplerar Systema naturæ. — Det citerade
yttrandet i maj 1731 läses i en anmärkning af E. Ährling i Carl von Linnés
Ungdomsskrifter, I, 1888, sid. 96.
C. A. M. Lindman, Linné såsom botanist. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
