Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Species plantarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5*
artgrupperna (t. ex. inom Euphrasia, Gentiana m. fl. släkten), och
likaså andra fysiologiska egendomligheter.
Den arbetskraft, den ihärdighet och det skarpsinne, hvarmed
Linné benådats, öfversteg det vanliga mått, som är de dödliga beskärdt;
men verkliga snillen förstå bäst sin egen begränsning, och äfven
Linné har i sitt vetenskapliga arbete, som aldrig saknar prägeln af
det djupaste allvar, den starkaste pliktkänsla och det sorgfälligaste
bemödande, ständigt eftersträfvat nödvändiga förbättringar, ty »nihil
est ab omni parte beatum». Sin tid ansåg han allt för dyrbar, för
att han skulle inlåta sig på försvar mot sina motståndares angrepp;
han föredrog att i lugn ägna sin tid åt nyttigare arbete.1 Då Linné
arbetade på 2:a upplagan af Species plantarum, hade han redan
haft den tillfredsställelsen att se sin metod och sina lagar antagna
af så många författare, att det ej blef ringa tillökning i hans arbete
att på vederbörlig plats insätta deras observationer och upptäckter:
»Nu är världen rasande att skrifva i botaniken, nu kunna alla leta
sig fram utan möda, allt efter min metod; jag hinner ej läsa så fort
som de utgifva; allt måste jag (dock) sedan föra (in) i min metod».2
Den som arbetat med hjälp af Linnés Species plantarum, har ej
kunnat undgå att märka den möda, som, mänskligt att döma, därpå
nedlagts, och ej heller kan man vägra en rättvis beundran åt hans
snille, om man uppmärksamt följer honom genom ett så betydande
arbete. Man finner dock, att han endast med tvekan och
förbehåll-samhet uttalar sig i de fall, där han ej själf kunnat iakttaga. I
dylika fall hänvisar han till noggrannare naturstudium. Så t. ex. vid
Linum campanulatum sid. 280: »Facies a Lino diversa . .. accuratius
examinent, qui vivam adire queant» (som kunna fa se den lefvande);
vid Cassytha filiformis, ed. 2, sid. 530: »Relata ad Triandriam ab
Osbeckio, ad Enneandriam a Jacquinio; mihi non floruit» (jag har ej
sett den i blomning); vid Lobelia comu/a, sid. 930: »Plantam apud D.
Royenum vidi, utrum Folia integerrima e memoria excidit» (växten
har jag blott sett hos van Roy en, och om bladen äro helbräddade,
har fallit mig ur minnet). I Spec. plant. ed. 2, sid. 249, läses under
»Lonicera marilandica»: »Generis dubii plantæ, a nobis non viso
fructu» (osäker till släktet, emedan jag ej sett exemplar med frukt),
men samma växt återkommer i Systema naturæ, ed. 12, sid. 734,
under namnet *Spigelia marilandica*, ty »genuinam Spigeliæ speciem
esse docuit specimen cum fructu missum a D. Hope». Stundom anser
Linné ett begånget misstag blott kunna försonas genom en ändring
1 Species plantarum, företalet.
1 Bref till Abr. Bäck, okt. 1762.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
