- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
55

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordines naturales

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

lika stora svårigheten att kunna uppmärksamma just det, som
erfordras för deras systematiska ordnande, ett hinder, som alltså har sin
grund i vår egen begränsning. Intet fordrar en så långvarig
befattning med växtriket, ett så omfattande botaniskt vetande, och denna
del af systematiseringsarbetet tillhör därför »veteranen» (Gen. plant,
ed. 6), som har någon förutsättning (»prosapiens») genom
kännedomen om växternas natur (»ex natura vegetabilium»). De som ej
hafva denna förmåga, böra afstå därifrån. Linné ansåg sig aldrig
själf kunna nå detta mål, men ville ständigt sträfva därhän,
»continu-aturus dum vixero» (Classes plantarum, 1738, sid. 485).

Ett konstgjordt eller artificiellt system har sitt värde genom
sina beskrifningar på växterna. Men det naturliga systemet har ett
högre värde, ty det ådagalägger växternas natur: »Ordines naturales
valent de natura plantarum» (Gen. plant., ed. 6, 1764).
Sexualsystemet var ej naturligt, utan ett verk af konsten, ett »artificiale».
Äfven det naturliga systemet blir genom den vetenskapliga
bearbetningen på visst sätt en sådan konstens eller människoförståndets
produkt. Linné syftar härpå med orden: »Naturæ et Artis opus
classis et ordo» (Phil. bot. 162, sid. 101).

Linné har ej lämnat åt eftervärlden ett naturligt system, som i sin
helhet blifvit bestående. Han har dock redan 1738 i Classes
plantarum utgifvit »Fragmenta Methodi Naturalis» af 65 ordningar (d. v.
s. naturliga familjer), utan namn och kännetecken, men hvar och en
med sin lista af bestämda växtsläkten. En del af dessa »Ordine»
motsvara, såsom vi redan veta (se sid. 20) någon klass eller ordning
i sexualsystemet, t. ex. Ordo 14 gräsen, 21 korgväxterna, 22
flockväxterna, 23 ranunkelväxterna, 33 solanacéerna, 43 boraginacéerna
m. fl., och åtskilliga voro redan förut i litteraturen igenkända såsom
naturliga grupper.1 Såsom ytterligare exempel må ur dessa
»Fragmenta» anföras Ordo 1: »Arum, Dracontium, Calla, Acorus,
Sauru-rus, Piper» (en blandad, ej fullt naturlig familj); Ordo 2: »Corypha,
Borassus, Coccus, Chamærops, Phoenix, Caryota omnesque Palmæ
aliæ a Plumiero et Rheede depictæ»; Ordo 5: »Iris, Gladiolus,
Antho-lyza, Sisyrinchium»; Ordo 6: »Sagittaria, Alisma, Butomus (Stratiotes?
Hydrocharis? Triglochin?)». Stora tomrum äro lämnade i texten efter
hvarje familj, liksom ville Linné därmed angifva, att uppställningen
ej är definitiv eller fullständig. Familjerna äro emellertid skarpt
af-gränsade från hvarandra och framträda redan därigenom i en form,
som icke förut varit sedd i litteraturen.

1 Se Linnes jämförande framställning i Classes plantarum!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free