- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / III. Carl von Linné såsom botanist /
56

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordines naturales

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

Linné har därnäst i Philosophia botanica yyt sid. 27,
offentliggjort nya »Fragmenta» af sin »Methodus naturalist. Hans »Ordines»
äro här 67. Härtill kommer ytterligare en sista ordning med rubriken
»Vagæ» (ovissa). Alla de öfriga hafva erhållit namn, dels nybildade,
dels upptagna från äldre författare. Ordo 1 (jämför ofvan!) heter
här Piperitœ och är utvidgad med två släkten: Pothos och
Phyto-lacca. Ordo 5 heter nu Ensatœ och är utvidgad med fem nya släkten:
Ixia, Commelina, Xyris, Eriocaulon, Aphyllanthes; Ordo 6 heter
Tri-petaloideœ och omfattar nu blott Butomus, Alisma och Sagittaria
(Stra-tiotes, Hydrocharis och Triglochin föras till »Vagæ»). De 4 sista
ordningarna (64—67) äro Filices, Musci (inberäknadt Lycopodium), Algœ
(inber. Hepaticæ och Lichen) och Fungi. I Genera plantarum, ed. 6
(1764) återkomma i hufvudsak samma ordningar (familjer), till antalet
reducerade till 58. Äfven här framträda familjerna såsom slutna,
begränsade enheter, och familjenamnens beskaffenhet bidrager till att
gifva dessa grupper klar gestalt och lättfattlighet samt därmed åt
dem alla en visshet och verklighet, som förut endast tillerkänts några
fa af de naturliga grupperna.

Linnés lärjunge P. D. Giseke, sedermera professor i Hamburg
(död 1796), hade i sin inauguraldissertation »Systema plantarum
re-centiora» (1767) framhållit, att man ej kunde inse de naturliga
familjernas karaktär, då de ej ens hade ett namn, och att Linné väl gifvit
namn åt flera sådana, men intet därutöfver; hvad som vore grunden
till växternas gruppering på det ena eller andra sättet, vore således
ännu ej kändt. Kort därefter erhöll han af Linné ett svar, så lydande:
»Du önskar erhålla de naturliga ordningarnas karaktärer af mig, men
jag tillstår, att jag ej kan gifva några sädana». Sedan Giseke 1771
åhört Linnes enskilda föreläsningar öfver detta ämne, utgaf han efter
sina egna och Fabricius’ anteckningar Caroii a Linne Prœlectiones in
Ordines naturalcs plantanwi, 1792 (662 sidor 8:0).x I företalet berättar
Giseke själf det nu anförda och lämnar dessutom följande meddelande
om sina samtal med sin »optimus Præceptor» (företalet, sid. XV).

Giseke hade trott, att ett visst namn, t. ex. Columniferœ, skulle
betyda, att alla därunder inbegripna växter borde hafva en »columna»
(pelare), bildad af ståndarnas sammanvuxna strängar (t. ex. hos Malva),
och att alla andra växter måste uteslutas ur denna familj. Ty de
som äga en sådan columna likna hvarandra äfven i många andra
afseenden, och att just framhålla detta, trodde Giseke var syftet med
familjens namn. Linné log däråt och visade, att man ej helt enkelt

1 Fabricius, sedermera professor i Kiel, hade åhört Linnes första
föreläsningskurs öfver Methodus naturalis 1764.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnebotan/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free